Enbart nyanser av grått kan få mig att stå ut. En platta med klassisk musik kan plocka fram dessa stämningar som finns inom mig. Små nyanser av grått, oändliga nyanser av grått. En vind som smeker eller en vind som pinar, allt däremellan är gradvisa skillnader innan det övergår i njutning eller i smärta.

Vintern biter sig fortfarande fast och jag omges av små, små nyanser av grått. Det gäller att finna de ljusare nyanserna, att ta fasta på dem att se dem och att lyckas finna njutning i att det idag är en aning ljusare än vad det var igår. Men det är i nyanserna som jag kan gå ner mig eller som jag kan förlösas i glädje och hopp.

Känslorna ligger nära och jag kan plocka upp dem eller stuva dem åt sidan, gömma dem och förhoppningsvis glömma dem. Jag gömmer och jag glömmer, eller försöker. Undviker vacker finstämd musik, undviker det sköra och ömma. Istället söker jag sprickorna i de grå nyanserna, sprickor där ljusnaden börjat synas, där livet snart åter kommer att gro.

Det är dagar som skall gå, dagar då livet bäst går vidare i vardagliga rutiner i vardagligt slit och en ständig sysselsättning med det som är för mina händer. Jag låter livet rulla på, minuter blir till timmar, blir dagar och jag vet att det kommer en morgondag, en dag som är något närmare det värmande livet än idag. Det är dessa små nyanser av grått som får min dag att söka sig en mening.

Nyanser av liv börjar skymta om än bara i fantasin. Jag vet att det finns där, jag vet att det åter kan blomma ut och jag vet att jag snart åter står i en grönskande, livssprudlande slutning fylld av vitt. Men inte av gråvit snö, fantasin för mig till tiden jag står där med bara fötter omgiven av blommande sippor i vitt.

Än söker jag nyanserna av grått, nyanser som visar att dagen förlängs, kylan kryper tillbaks, vintern går i ide och bäcken åter kommer att porla. Nyanserna talar för mig, dag efter dag kan livet åter träda fram och vemodet tillbaka. Enbart i nyanserna av grått går det att läsa och förstå den mening som finns, den återkomst som väntar och snart står livet åter öppet att levas. Dag för dag vinner livet terräng och det spritter redan i mina fötter av längtan att känna gräsets kittlande lekfulla påminnelse om hur härligt livet kan vara.

I väntan på det och på Godot kan jag enbart läsa nyanser av grått och söka vägar att stå ut.

Peter PC Carlsson
För övrigt anser jag att Sverigedemokraternas åsikter och cancern skall bemötas

Gör ENBART som favorit på Nyligen Intressant?