Enbart Quiz är ett nytt ord som används allt oftare. I var tidning med lite självaktning kan man ta del av olika Quiz. Eller om du så vill frågesport. Du kan testa dig själv vad du vet om Pamela Anderson (varför man nu skulle vilja veta något om henne). Att Expressen och Aftonbladet allt mer vill efterlikna dåliga kopior på skvallertidningar har jag vant mig vid. Men när SVT börjar göra samma sak så är det hög tid att ifrågasätta vad tusan är nu detta.

Med titeln "Har du ordning på din Pitt?" så vill SVT locka oss till att svara på frågor om vi har ordning på vår Pitt. Det handlar inte om otrohet eller om intimhygien utan om vad vi vet om Brad Pitt. Visst är han en duktig skådespelare liksom visst har Pamela Anderson ovanligt stora och fina bröst (om man nu gillar storlek). Men är detta verkligen vad vi vill att TV licensen skall gå till? Frågesport med insinuationer om ett manligt kön? För visst är det en medveten insinuation, lite rolig, visst, men vad har det med SVT att göra?

Bröd och skådespel, ge folket det folket vill ha. Något som fungerar och som var känt redan under romartiden. Inte konstigt att vi har gladiatorspel på TV, inte konstigt att vi har Big Brother och att tjejerna där har Big Bobs. Det är skådespel. Vi vill se, vi vill kunna känna oss lite förmer, lite bättre. En del vill känna sig såpass mycket förmer att de till och med skriver ett blogginlägg. Jag är också en del av detta skådespel. Min kritik riktar uppmärksamhet mot skådespelet, utan diskussion skulle det inte ens vara intressant.

Alla har vi våra försvar till varför vi ser på det vi gör, varför vi läser det vi gör. Avkoppling, verklighetsflykt, drömmar eller vad det nu än är som gör att vi legitimerar vårt stöd. Vi vill titta, vi vill se. En del läser Svensk Damtidning, andra svarar på Quiz och en del flyr in i deckare. Men det är just det vi gör. Vi flyr. Kanske behöver vi det, kanske är vi lurade. Jag flyr själv, ofta, dagligen, in i min blogg. Tidigare var det deckare eller andra böcker. Det är ok att vi flyr, bara vi inte säger att vi inte har tid. Att vi inte hinner. Vi har ett val, även att inte välja är ett val. En timme framför TV:n för att vi är så trötta att vi behöver koppla av. Det är ok, men säg inte att du inte hinner.

Av någon anledning har vi bestämt oss för att trycka in så mycket som möjligt i våra liv. Som om vi lever bättre för att vi gör allt mycket fortare. Hur hamnade vi där? Jag vill i lugn och ro kunna gå till mitt jobb, göra det bra, gå hem vara med min familj och sedan kunna njuta av en bok, eller ett Quiz om Brad Pitt. Men det är klart, jag kommer att ifrågasätta om det skall betalas av TV-licensen.

Peter PC Carlsson



För övrigt anser jag att Sverigedemokraterna och cancern skall bekämpas

Gör ENBART som favorit på Nyligen  Intressant?
 

Enbart blogg för var månad. Eller om du så vill månadens blogg! Fram till två veckor före månadens slut har du möjlighet att nominera Månadens blogg. Du kan nominera vem som helst, inklusive dig själv och det skall du göra tillsammans med en mening som beskriver bloggen. Det är i första hand inte bloggar med många besökare som jag önskar nominerade utan bloggar som har ett innehåll som ger Dig någon form av eftertanke, oavsett vilken typ av blogg det är.

Efter nomineringen kommer ni alla att få möjlighet att rösta på bästa blogg för månaden. Sista dag för nominering är den 18 januari. Röstningen börjar den 19 januari, då kan både ni och era vänner rösta men max en gång om dagen.

Vinnarna kommer att få en present av Enbart. Var och en av er kan röstar oavsett om du nominerat eller ej, men man kan endast göra det en gång per dag. De bloggar som vinner "Månadens Blogg" går till "Enbarts årsfinal" 2009 och vinnaren där kommer jag att bjuda på en middag i Stockholm. Kan vinnaren och jag inte ses ger jag 1.000 kr till valfri hjälporganisation i vinnarens namn.

Så det enda som behöver göras för att nominera Månadens blogg är att svara i kommentaren, ge en kort beskrivning och adressen till bloggen samt skriva i din blogg och länka till detta inlägg med denna bild.

Anonyma avsändare godtas ej.

Enbart Arbogabarnen och deras avskyvärt grymma slut är så svårt att ta till sig att jag inte orkat läsa det som skrivs mer än sporadiskt. Det finns ingen möjlighet för mig att sätta mig in i hur en annan människas hjärna fungerar och tänker för att klara av att mörda barn. Än mindre att göra det med en hammare. Det går inte och jag vill inte, vill inte ens förstå, vill bara förkasta och demonisera denna person. Det blir så mycket enklare då, världen kan fortsätta att delas upp i onda och i goda människor. Även om jag vet att det inte är så.

Men hur skall man förstå en människa som kan döda små barn, är man då en människa? Kan vi verkligen begå dessa handlingar? Uppenbarligen. Men vad krävs för att det skall vara möjligt. Det måste varit mycket som gått fel på vägen. Ändå är det en människa som har gjort det vi inte ens vill ta in är möjligt. Dessutom en kvinna. Vi tror oss veta att det ligger svartsjuka bakom. Men herre Gud, hur svartsjuk kan man bli?

Uppenbarligen är min bristande inlevelseförmåga något som inte alla delar. Den dömde mördaren Christine Schürrer har en hög brev att öppna från män som söker kontakt och uttrycker sin beundran. Jag har inga ord, inga som kan hjälpa mig att förstå. Jag mins Åmsele morden och hur kvinnor sände brev efter brev i beundran till honom. Det får mig att bli rädd. Tänk hur många människor som finns runt om oss som uppenbarligen mår dåligt och som går med olovligt många skruvar lösa.

I yttrandefrihetens namn kan man via Pirate Bay finna bilder på de mördade barnen. Men man finner så mycket mer än så, man får tillgång till hela utredningen. Det är offentligt material så det är inget oegentligt att ladda ner och läsa och titta. Frågan är om det är lämpligt? Jag funderade om jag skulle plocka ner och titta på de omdiskuterade bilderna. Men jag bestämde mig för att inte göra det. Jag vet att jag kommer att må dåligt av att se bilder på mördade barn. Det är mer än jag klarar av. Det betyder ju inte att dessa bilder inte skall få finnas på nätet. Men är det lämpligt?

Jag är i grunden starkt för yttrandefriheten och funderade en god stund innan jag skrev under listan som kräver att bilderna tas bort. Anledningen till att jag skrev under var att föräldrarna så innerligt bett om det. Det är ett gott skäl. De har redan fått lida och fortsätter att lida efter att barnen blivit ihjälslagna med en hammare. Så av rena anständighets skäl anser jag att bilderna skall tas bort. De som verkligen behöver bilderna kommer åt dem ändå eftersom det är en offentlig handling.

Så fundera du också, dras inte bara med och skriv under. Avfärda inte heller bara lättvindligt för barnens föräldrar är värda mer respekt än så. Gör ett val, vilket det än är! För dig som vill skriva under. 

Peter PC Carlsson

Hoppas att du antagit utmaningen Länk till Lucia, om inte gör det nu!

Inlägget är pingat på Intressant.

För övrigt anser jag att Sverigedemokraterna och cancern skall bekämpas. 
Skänk en gåva till Barncancerfonden. Läs gärna inlägget om Tim som kämpar och om Madde som inspirerar.

Enbart glögg sätter vi i oss i massor den närmsta tiden. Vi värmer den lite på spisen och vips så har vi en dryck som känns som jul. Små koppar med en söt och kryddig dryck. Måste erkänna att jag tycker att det är ganska gott. Riktigt smaskigt faktiskt. Men inte tusan dricker man det året om. Nja det är inte sant. Jag mins en av mina vänner från uppväxten. Han drack alltid glögg, kall, direkt ur flaskan. På varje fest vi gick halsade han glögg. Han hade gått igenom hela sortimentet på systemet och räknat ut att den dryck där man fick mest volymprocent per krona var just glögg. Vilken glögg mins jag inte.

Kort och gott ett rationellt beslut om det nu är så att det just är en fylla man är ute efter. Vid något tillfälle frågade jag honom om han tyckte det var gott, det tyckte han inte. Jag trodde honom, det såg inte gott ut att fest efter fest dricka kall glögg ur flaska. Men det var ändå rationellt, för han tyckte inte om några alkoholhaltiga drycker. Så han menade att det spelar ju ingen roll, jag dricker det som är billigast på så sätt behöver jag inte dricka så mycket.

Hmm, svårt att argumentera där. Visst skulle jag kunna säga att det kanske är bättre att inte dricka alls, men samtidigt visste jag att det valet fans inte med i hans valbarhetslista.

Så utifrån att du inte gillar alkoholhaltiga drycker över huvudtaget, men har bestämt dig för att bli onykter så var det ju klokt att räkna ut vilken dryck som gav mest fylla per krona. Klokt men mycket märkligt. Ofta är det så, det som är klokt och rationellt för någon annan är ytterst märkligt för andra. Våra val är subjektiva vilket är lätt att glömma bort.

Peter PC Carlsson

Hoppas att du antagit utmaningen Länk till Lucia, om inte gör det nu!

Inlägget är pingat på Intressant.

För övrigt anser jag att Sverigedemokraterna och cancern skall bekämpas. 
Skänk en gåva till Barncancerfonden. Eller kolla på Enbart Gåvor! Läs gärna inlägget om Tim som kämpar och om Madde som inspirerar. Mina länkade läsare.

Enbart två timmar kvar till jul. Ja åtminstone om jag skall tro på grabbens tideräkning. Han upplyste mig glatt om att det bara är två timmar kvar till jul och sträckte samtidigt upp sitt lilla pekfinger och ringfinger i luften. Han blev arg på mig när jag sa att det är lite längre än så. Hur förklarar man för ett barn, som är 3,5 år, om tiden? Fick han bestämma skulle det inte vara mer än två timmar kvar.

Förra året när tomten äntligen kom så rusade grabben fram till tomten och ropade "Jag har väntat på dig!". Nog är det just längtan han visar på, längtan efter jul, efter presenter efter att resa iväg, efter att träffa släkt. Längtan, han är så bra på att längta men har så svårt för att vänta. Det är så jag tror att det är, barn vet betydelsen av att längta, men blir frustrerade av att vänta.

För oss vuxna är det lika dant, vi längtar efter något och istället för att spara och vänta lånar vi och konsumera vår längtan direkt. Sen blir det åter tomt och vi söker något annat att längta efter. När vi finner det stannar vi inte kvar i vår längtan utan gör gång på gång om samma sak och krediten växer. Jag tror att vi hjälper våra barn genom att de får ha tråkigt ibland, att de får längta och vänta. Vi skulle också må bra av att vänta, av att inte omedelbart få det vi vill ha.

Jag längtar, alltså finns jag.

Peter PC Carlsson

Hoppas att du antagit utmaningen Länk till Lucia, om inte gör det nu!

Inlägget är pingat på Intressant.

För övrigt anser jag att Sverigedemokraterna och cancern skall bekämpas. 
Skänk en gåva till Barncancerfonden. Eller kolla på Enbart Gåvor! Läs gärna inlägget om Tim som kämpar och om Madde som inspirerar. Mina länkade läsare.

Enbart posten har en ideellt arbetande VD. Lars G Nordström satt idag i intervju med Lasse Bengtsson TV4 och som sin sista kommentar så säger han att jag har bestämt mig för att helt avstå från min lön. Från och med nu jobbar jag helt gratis som VD i posten. Anledningen är att han fått så mycket kritik för sin lön han nu avstår från, nämligen 900.000 kr i månaden.

Givetvis kommer detta att väcka reaktioner och diskussioner. En av sakerna som var bra med löneavtalet som postens VD har är att det är en ren lön. Det tillkommer inga förmåner och inga extra pensionsavtal. Det anser jag bra. Däremot kan verkligen summorna diskuteras. Nu gör Nordström något unikt, något som hedrar honom och som kan föra diskussionen till mer riktiga och viktiga frågor.

Givetvis skall en hårt arbetande VD ha bra lön, precis som att våra ministrar skall ha det. Statsministerns 131.000 kr i månaden är mycket pengar men för den typ av jobb som en statsminister gör anser jag att det är i underkant. Men från 131.000 kr till 900.000 kr i månaden är det långt. Orimligt långt. Men än mer orimligt anser jag det är att en fotbollsspelare eller hockeyspelare kan dra in över en miljon i veckan!!!

För mig är inte detta frågan om rättvisa, jag är för betydligt större löneglidningar än vad vi har bland personal i en organisation. Nej det är frågan om att jag tror helt enkelt att allt för höga löner ger fel fokus. Men det mest galna och vad jag verkligen anser är fel är när du får mängder av pengar i samband med att du avgår, ofta för att du misskött dig. Någonstans ska man bestämma sig, antingen har man hög lön och tar en risk, eller så har man en lägre lön för sin risk och får avgångsvederlag när du avsätts.

Postens Vd har ett avtal jag anser är riktigt, hög lön och inga avgångsvederlag eller pensioner (om jag förstått det rätt). Detta är en riktig princip men en felaktig nivå, framförallt i ett statligt bolag. Så heder åt Lars G Nordström som avstår sin lön för en rimlig debatt. I detta fall tycker jag att det är bra att han har en pension om 5 miljoner per år från ett annat statligt bolag Nordea. Det är aldrig för sent att göra rätt.

Peter PC Carlsson

Inlägget är pingat på Intressant.

För övrigt anser jag att Sverigedemokraterna och cancern skall bekämpas. Skänk en gåva till Barncancerfonden. Läs gärna inlägget om Tim som kämpar och om Madde som inspirerar. Mina länkade läsare.
(Vill DU gästblogga så hör av dig genom att skriva en kommentar om att du vill.)

Enbart timmar kvar innan målet är nått. Eller hur!!!! Visst det är drygt 800 kronor innan vi har nått målet att samla in 100.000 kr till barncancerfonden. Detta på två månader. I morgon är det två månader sedan jag startade insamlingen och nog skall vi under denna helg se till att nå målet. Den sista månaden blir en ren bonusmånad. Jag tror att du liksom jag har givit och ge vad du kan även denna månad. Men vilka ytterligare kan du få att ge?

Igår sände barncancerfonden vår vinst för bästa insamling. Det var en Xbox 360 som var det pris jag vann. Men jag menar att vinsten skall tillfalla alla oss som velat ge till barncancerfonden. Därför gav jag den till Maddes mamma. Hon har varit i kontakt med Sahlgrenska sjukhuset avdelning 70 där Madde behandlades. De har sagt att de tacksamt tar emot denna Xbox 360. Barnen kommer att få något att göra förutom att vänta på att deras behandling skall hjälpa dem.

När hon lämnar över presenten från oss alla så kommer en journalist att följa med, jag hoppas att de tillåter att vi på denna blogg lägger upp någon bild från överlämnandet.

Jag måste säga att jag känner mig stolt, stolt över att få vara med och bidra till att vi, alla vi tillsammans nått målet. Det är mycket pengar med tanke på att vi som har samlat in har gjort det till en för oss okänd person, men en person som berört. Jag känner mig stolt.

Barncancerfonden har en egen tidning och de skriver om vår insamling. Tidningen i Trollhättan (http://www.ttela.se/) har skrivit och kommer att skriva igen.

Förutom den stora summa vi samlat in så känns det bra att ge bort Xbox 360 till barn som är drabbade av "Den jävla idioten" (det var vad Madde kallade sin cancer). Tack alla som givit. I morgon har vi nått 100.000 kr. Jag lovar :-)

Så alla ni som nu tittar in, sprid till era bloggvänner att nu ska vi genom taket, vi skall knäcka gränsen så att det smäller om det. Ju mer vi knäcker den ju bättre.

Enbart besynnerliga fakta.
Jag har blivit utmanad av Sabina och Hilda 
Jag ska berätta sju alldagliga och lite oväntade saker om mig själv.

1. En gång när jag plockade vitsippor som liten och stoppade ner handen bland de vackra blommorna så ringlade en stor orm runt handen. Sedan dess är jag rädd för ormar.
2. Jag tror att världen blir lite bättre eller lite sämre till följd av att jag lever.
3. Jag har av etiska och moraliska skäl svårt att äta fisk, men älskar kött och har inga problem att äta det.
4. Är närmare två meter lång men ändå inte längst i familjen (lillebror är större).
5. Har ett litet umgänge bl.a. för att två av mina bästa vänner bor utomlands.
6. Jag har nästan alltid dåligt samvete.
7. Jag har varit sjukskriven för utbrändhet och byte då mitt Motto från "Ingenting är omöjligt, det omöjliga tar bara lite längre tid!" till dagens "Det är aldrig för sent att ge upp!"

Jag i min tur utmanar:
Dockmamman
Hontass 
Kotte
Makrame 
Sanna
Tess
Zlata

De regler som gäller är:
Länka till den person som har utmanat dig och glöm inte att lägga in dessa regler i inlägget.
- Berätta sju saker om dig själv, både alldagliga och oväntade.
- Utmana sju personer i slutet av inlägget genom att nämna deras namn och länka till deras sidor.
- Låt dessa personer få veta att de har blivit utmanade genom att lämna en kommentar på deras bloggar.

Peter PC Carlsson

Inlägget är pingat på Intressant.

Gå in och läs om Maddes kamp mot cancern, hennes mammas beskrivning när hon lämnade jorden och hennes pojkväns varma ord. Ge sen ditt stöd till cancerforskningen. Länk Enbart gästblogg av Anne. Skänk en gåva till Barncancerfonden.

Enbart Blondinbella och ett par personer till anser sig ha viktigare saker att skriva om än att bidra eller länka till Maddes minne. Jo jag vet att det är lite taskigt att göra så, att skriva så. Blondinbella bryr sig säkert, bara det att det passar inte i hennes blogg. Så jag skall inte hacka på dig Isabella Löwengrip. Du liksom jag har rätt att göra dina egna val och du har själv rätt att bestämma vad och när du vill stödja något.

Jag brukar ibland fundera och skratta åt en del absurda saker i livet. En av dessa är onekligen att om man kallar sig Blondinbella och berättar om "ingenting av värde" samt visar lite kläder, skriver om lite olika produkter så får man möjlighet att intervjuas i TV, bli förebild på dagis.... !!!

Ja, så är det.

Jag har förundrats över den ytlighet som förekommer inom bloggvärlden. Det har aldrig riktigt gått att få ihop att Ebba von Sydows farfarsfar var Statsminister 1921. Det är klart att det är allas rätt att skriva och tycka vad man vill. Ebba som är 27 år har all rätt att skriva och tycka vad hon vill. Så har Blondinbella. Yta, yta, polera och polera. Lite mera polish och det blir fint. Ebba beklagar sig i DN. "Alla vet att det är på Stureplan som kändisarna och de dyra designväskorna finns. Det är där som det slås champagnerekord och där sportstjärnorna minglar med kungligheter". Jaha Ebba och vadå? Är det viktigt på något verkligt vis? Stackars Ebba, inte lätt att ha en så liten värld... ooohhh gud jag nudda sessan.... jag tror jag dör...

Klart att de skall få ägna sig åt sina gucciväskor, sina små skor med rosetter, blusar och annat tjosan som är viktigt att veta allt om. 25.000 barn dör varje dag av svält... men vad tusan.. Kolla jag har det senaste från Lagerfeldt, (ja ursäkta. Jag är inte så uppdaterad att jag vet vad som är inne eller ej). När jag skriver detta så får jag kritik. Det är ju klart när bloggvärlden är så fylld av just mode. Förstår mig rätt, det är inget fel i mode, inget fel i att skriva om det eller att ägna sig åt det heller. Det jag vill lyfta fram är snarare en ballans. Det kan vara bra med lite ytlighet och med lite allvar.

Det är vars och ens rättighet, vars och ens frihet att skriva och engagera sig i vad man vill. För egen del måste jag säga att om jag möte Lagerfeldt, Blondinbella, Ebba von Sydow eller någon annan duktig och skicklig ytling, ja då hade jag inte haft mycket att säga, mycket att fråga om, av den enkla anledningen att det är inte mitt intresse. Men när jag möter en uteliggare, en hemlös eller en vanlig arbetslös så har jag nyfikna frågor.

Inte för att jag kan hjälpa, inte för att jag kan förändra, men för att jag faktiskt är bra mycket mer intresserad av Micke som uteliggare i New York än jag är av de olika ytlingarna i den svenska bloggvärlden. Micke i New York var det otroligt lärorikt och givande att vara med under en dag.

Inte för att det är fel på dig Blondinbella, eller på dig heller Ebba, ni är nog bra, bara det att ni framställer er så otroligt ytliga att ni blir helt ointressanta. Med det vill jag inte säga att jag är en djuping. Jag är säkert själv ganska ytlig men jag skulle tusan i det inte få för mig att skylta utåt med meningslösheter så konsekvent som ni gör.

Det är egentligen inte så mycket dessa personer, Blondinbella och Ebba som jag riktar mig till, utan i än större utsträckning alla som väljer att ständigt läsa detta meningslösa dravel. Vad är poängen? Varför följer man en person som inte skriver om någonting alls utom om olika märken, mode, klubbar och ... ja...

Ursäkta än en gång Var och en läser vad den vill, följer vilken blogg den vill.

Och jag uppmanar både Ebba och Blondinbella att skriva om och länka till Madde, Anne , David och insamlingen till Maddes minne. Ni har så många besökare att ni har förmågan att göra skillnad om ni vill! Läs gärna Anne, Maddes mammas, sista ord till sin dotter.

Enbart USA lockar till rubriker så långt innan ett val. Vi har inte kunnat undgå att följa valet av presidentkandidater, deras vicepresidentkandidater och hur presidentkanidaternas fruar ser ut och är klädda. Eller vad sägs om denna utstyrsel hos Cindy McCain. De flesta svenskar reagerar säkert negativt på McCains val av Sarah Palin, eller snarare när vi fick veta hennes inställning till ett antal frågor som abort och vapen. Konservativ på högerkanten.

Nu är det ju inte vi i Europa som väljer, då hade inte McCain haft en chans. Samtidigt hade Obama fått utstå mycket hård kritik för sin protektionism. Vi får  helt enkelt som Ekdal på Ledarsidan i DN skriver "lita på att han ljuger".

Visst är det amerikanska valet viktigt inte bara för amerikanarna utan för hela världen, av den enkla anledningen att det fortfarande är världens största ekonomi och den enda riktiga supermakten. Men samtidigt är det ju pinsamt vad lite som vi vet och vad lite som rapporteras från andra stora ekonomier och stora militärmakter.

Här kommer sju frågor, jag tror inte att du har rätt på någon av dem. Vilket egentligen är otroligt med tanke på att vi alla borde ha sju rätt. Mer än ett rätt är en possitiv överraskning.

Frågor
Så handen på hjärtat vad vet du egentligen om världen? Hur många av följande frågor kan du svara på?

1. Vad heter Kinas president?
2. Vem är premirminister i Kina?
3. Vem är generalsekreterare för Kinas kommunistiska parti?
4. Vilka är de fyra största ekonomierna i världen?
5. Japan har liksom Sverige Monarki, vad heter premiärministern?
6. Vad heter Indiens premiärminister?
7. Namnet på Indiens president?

Ofta kan jag höra svenskar klaga på amerikanarnas okunighet om saker utanför sitt egna land. Vi skrattar åt dem när de inte ens vet skillnaden mellan Schweiz och Sweden. Tja det kan vi ju göra, men kan vi skilja på alla amerikanska deltstater? Och hur står det till med våra mest elementära kunskaper om Asien?

Jag själv skall erkänna att för att göra dessa frågor var jag tvungen att använda mig av hjälp, massor av hjälp. Jag kunde enbart en med säkerhet. Men visst är det amerikanska valet viktigt. Frågan är om det är så viktigt att vi behöver kunna vad Sarah Palins make Todd gjorde förra året, så som bloggaren Dick Erixon beskriver honom?

Svar
1. Hu Jintao
2. Wen Jiabao
3. Hu Jintao
4. USA, Kina, Japan och Indien
5. Yasuo Fukuda
6. Manmohan Singh
7. Pratibha Patil

Peter PC Carlsson

Inlägget är pingat på Intressant.

Enbart Queer hippa, eller vad säger man när två tjejer skall gifta sig och man skall fixa en hippa? Jag vet faktiskt inte, men det var en grej jag började att fundera på och kom på lite olika varianter.

Har funderat och lekt lite med mina tankar. Till grund har jag haft orden Möhippa och Svensexa.

Ett mer Queer utryck skulle kunna vara:

Mösexa

Svenhippa

MöSven

SvenMö

Sexhippa (till skillnad för en sexy hippa)

Hippsexa (ej att förväxla med Hippy sex)

Peter PC Carlsson

Enbart få är de jag ger tillträde, enbart få är de som får plats i mitt liv. Få, enbart få. Jag kan älska, älska många, men få är ni som får en plats i mitt liv. Att leva, att finnas med er runt om, med dig runt om. Jag vill det, jag önskar det även då jag ej ger svar. Att leva med dig runt om.

Mitt liv är i rutor, det är i kanter och enheter utmätt, jag lever nu. Jag lever meden ruta i min bok. Så kom, kom och boka. Fyll mitt liv, min dag med mening.

Hur ofta är det inte just tomt prat, utan innehåll som jag möter? Vad är jag, vem är jag och hur är jag? Vad vet jag om det? Det ska du svara på när jag svarar på vem jag vill vara.

Så vem vill jag vara? Vem är jag?

Ingen! En man i stora skor, en man som inte orkar, som inte längre vill. Enbart få är ni som läser, enbart få är ni som vill, som bryr sig. Enbart jag kan avgöra, enbart jag kn säga stopp, STOPP!. Stopp och sluta. Lev ditt liv, mitt liv just nu. Buga och bockar, tackar och gå vidare.

Tack, tack!

Enbart tack.

Enbart ansvarig är jag ständigt och jämt för mina handlingar och för mitt agerande. I det ansvaret finns inga undantag.

Som svar på en fråga jag fick så skriver jag detta inlägg. Frågan var: "I vilken mån kan han hållas ansvarig för sina handlingar?"

Mitt grundsvar är att alla är vi alltid i alla lägen utan undantag ansvariga för våra handlingar. Däremot så finns det tillfällen, lägen då en del personer inte kan anses som straffbara för det man gör. Det är dock en annan fråga, en juridisk fråga. Ansvariga är vi alltid, oavsett om vi är medvetna om vårt agerande eller inte.

Förmildrande omständigheter kan det ha funnits i massor. Det är också en annan fråga. Ansvariga är vi alltid för våra handlingar.

Ibland kanske vi gör saker som blir fel, vi ber om ursäkt och det är ok, men skadan är skedd och ansvariga är vi alltid, utan undantag.

Vi kan inte göra oss fria från vårt ansvar när vi agera. För om vi gör det betyder det att någon annan är ansvarig istället. Vem är det?

Jag vet inte vad han skall hållas ansvarig inför, eller vilka dina vanliga principer är. Men min mening (och den håller inte juridiskt) är att alla alltid utan undantag är ansvariga för sina handlingar. Däremot finns det ibland olika förklaringsmodeller som till och med ibland är förmildrande för handlingarna.

Om jag mördar en man som systematiskt våldtar små barn efter att ha har våldtagit min minsta gosse. Ja då är jag naturligtvis fullt ut ansvarig för mina handlingar. Jag skulle dessutom stå för dem och säga att jag må ha gjort fel, men jag har också gjort rätt, jag har skyddat mitt barn från en våldsvärkare.
Givetvis måste jag ta mitt straff, det straff samhället mäter ut för att jag tagit bort den person som gång på gång våldtagit och kanske även mördat små barn. Det är mitt pris. Förmildrande. Ja, möjligen. Men jag är fullt ut ansvarig för min handling. Precis som den person som hur sinnessjuk hon än är har våldtagit småbarn, så är hon ansvarig för sina handlingar.

Vi ska, och kan inte blanda ihop vårt ansvar för vårt agerande med hur vi mår, vad vi känner eller vad vi tycker. Ansvar är något vi har, ett ansvar för våra liv, våra agerande.
Psykologiskt och juridiskt kan vi anses otillräckliga och då ska vi inte dömas. Möjligt, men jag pratar inte om juridik, jag pratar inte om psykologi. Jag pratar om att var och en av oss i vart läge i vårt liv fult ut är ansvariga för våra liv, för våra ord, för våra handlingar. Oavsett om vi är sjuka i feber, fulla av sprit, eller fyllda av droger. Ja även om vi är psykotiska. Vi är ansvariga för våra liv. Vem skulle annars vara det? Kan det anses förmildrande. Knappast. Är det förmildrande att supa sig full och slå sin partner? Nej, det är en försvårande omständighet. Försvårande. Men lagstiftningen säger idag dess motsatts.

Jag uppfattar att det idag är lite lätt att slippa ifrån vårt ansvar, att kunna smita undan. Att inte göra rätt för sig, att inte stå för det vi har gjort. Detta har inget med eventuella sjukdomar att göra. Det är en fråga om etik, om moral. Människa, stå för det du gör. Ibland gör vi fel, ibland har vi fel. Ibland tänkte vi inte innan vi agerade och det blev fel. Men vi är lika väl ansvariga för det vi gör, det vi säger. Mina handlingar ska jag stå för, oavsett om jag är full, drogad, eller psykotisk.

Är jag mindre ansvarig för att slå en person efter en ordväxling där jag är full, kanske knallfull? .... Även om personen dör? ....

Är jag mindre ansvarig om jag slår mitt barn när jag är full? Min fru när jag är full? Knäcker revbenen på min far när jag är full?..... ja, ursäkta jag var ju full!

Mindre ansvarig om jag kör ihjäl någon om jag är full??? ... Knappast.... Det är snarast graverande inte förmildrande.

Vårt ansvar kommer vi aldrig ifrån, vi är och skall vara ansvariga för vårt agerande.

Enbart ansvarig, enbart mitt, enbart ditt ansvar. Ett ansvar att ta, att leva upp till.

Peter PC Carlsson

Enbart etiskt skulle jag vilja leva, vilja vara. Ett etiskt snöre att leva efter att leva upp till. Min etik är min den är bara min. Jag vill gärna att du förstår den, att du lever den men det kan jag inte kräva, inte förvänta mig. Det är så lätt att kräva av andra att ha en hög moral, att leva efter ett högre etiskt rättesnöre. Visst är det skönt att utkräva en hög moral/etik av våra förebilder. Men kan jag utkräva att de lever upp till min moral? Varför just min, varför inte en än högre moral? Vems moral skall de leva efter? Den som har högst etiskt rättesnöre?

Jag menar att vi har inte rätt att kräva eller förvänta oss att andra skall leva efter din eller min etik. Men jag har rätt att kräva att de lever efter sin. När en politisk ledare som Göran Person år efter år hånar och förlöjligar hushållsnära tjänster och kallar den del av arbetarklassen för pigor som skall serva överklasen. Ja då tillämpar man retorik, men en retorik som både förlöjliga de människor som arbetar i hemmen (ofta kvinnorna), man hånar de yrken som utför dessa tjänster. Detta är naturligtvis en rätt som såväl Göran Persson som Mona Sahlin har, att håna kvinnor och arbetarklass för det jobb man gör. Men jag behöver inte hålla med dem, jag behöver inte anse att de har rätt.

Men jag har rätt att förvänta mig att de som så tydligt agiterat för eller emot en sak faktiskt lever upp till sin ståndpunkt. Så när Göran nu gör maximala avdrag för sin piga i hemmet så har han naturligtvis rätt att göra det. Han är inte längre ledare för sitt parti, inte längre en förebild för en politisk linje. Han har rätt att köpa dessa tjänster och jag har rätt att sucka och förvänta mig att han lever som han lär. Inte att han lever som jag vill och lär. För egen del har jag hela tiden tyckt att det är väll inget konstigt att man köper tjänster till hemmet som traditionellt är kvinnliga, inte mer konstigt att man köper traditionellt manliga tjänster, som snickare. Det som är frågan är ju snarast subventionen i form av skatteavdrag.

Nå, nu var det inte politik jag ville skriva om utan om etik. Visst är det lätt att jag tänker mig att en ledare, en förebild skall ha hög moral, en högre än jag själv lyckas leva upp till. Det kan ju till och med vara det som gör henne till min förebild. Men är det rätt, är det rätt av mig att kräva mer av andra än av mig själv. Ja, visst kan jag göra det. Jag kan ju förvänta mig mer t.ex. utifrån lön, position och ansvar. Men däremot inte förvänta mig att de skall leva min moral. Men definitivt leva sin egen.

Utifrån roller får vi också ett etiskt rättesnöre att följa, att leva upp till. Som rörmokare skulle gör jag naturligtvis fel om jag rånar en bank men behöver inte mista mitt jobb för det. Men som banktjänsteman eller som polis kan jag knappast ha kvar mitt jobb efter att ha rånat en bank. Vi får olika roller, olika etiska regler som vi måste acceptera och om vi bryter dem blir konsekvenserna olika beroende på våra roller. Jobbar jag med rökavvänjning så förlorar jag trovärdighet om jag själv är rökare. Men jag kan ju vara icke rökare och sälja cigarrer.

En full nykterhetsivrare är inte trovärdig men det är en nykter alkohollist. Att leva som vi lär är ett uttryck som väll kan plockas upp. Men däremot kan jag inte förvänta mig att andra lever som jag lär. Jag har rätt att argumentera och prata för eller emot nästan vad jag vill. Det är min rätt.

Frågan är vad jag kan förvänta mig av folk jag möter. Sjukvården arbetar med att göra oss friska, hålla oss vid liv. På senare år har fokus också blivit allt mer klart att hjälpa oss att fortsätta att vara friska. Det betyder att sjukvården med rätta pläderar för ett sunt liv. Bra mat, motion, undvika alkohol och droger samt sluta snusa och röka. Svårt att invända mot. Något för mig och dig att sträva efter. Något för sjukvårdspersonal att sträva efter.

Är en gravt alkoholiserad (men nykter på jobbet) fet och storrökande läkare trovärdig när hon säger detta? Är hon lika trovärdig som den vältränade och smärta läkaren? Det är en fråga för dig och dina fördomar, för din motivation att själv leva sunt, eller att finna vägar att leva vidare så som du gör.  Det är inte alltid lätt att säga vad som är rätt, vad som är fel. Men det jag lever efter, det är det JAG lever efter!

Jag vill komma till att peka på just din moral, just ditt, sätt att leva, jag vill utmana dig i hur du ser på andra och varför du ser på dem på just det viset. Min moral är min, jag försöker påverka dig och andra efter den. Men framförallt bör jag själv leva min moral och genom mitt sätt att leva att vara och mitt sätt att argumentera kan jag påverka dig. Men jag har inte rätt att kräva att du lever min moral, än mindre om jag inte kan göra det själv.

Enbart etiskt är svårt, så svårt att leva upp till. Men det är väll just det som är ett mål. Att leva efter vår etik och att ständigt revidera och förändra den.

Enbart etisk, enbart min etik, min moral.

Peter PC Carlsson