Enbart liten 071231

Enbart liten i en stor mans kropp. Ja så är det. Jag har alltid varit stor, föddes stor. 58 cm, mamma fick kämpa ett par dygn och sedan var jag nästan död, det skulle bli akutdop. Det var ju viktigt då, att bli döpt. Så efter ett dygn i min mammas famn togs jag bort och kördes i ilfart till ett större sjukhus. Måste erkänna att jag inte mins detta, men det är sant ändå. Åren gick och jag var alltid störst. Först född och störst hemma, störst i skolan. Behandlad som äldre, större än jag var så mognade jag tidigt. Om man nu kan mogna. Nå, jag gjorde i vart fall vad jag kunde för att leva upp till att vara stor och duktig. Vad är det att vara duktig, vad är det att vara stor. För vem och för vad är vi stora, är vi duktiga?


En av mina bästa vänner sände mig ett SMS häromdagen, jag har fortfarande inte svarat. Jag är dålig på att svara på SMS. Tycker liksom att det är krångligt tråkigt och meningslöst. Så L jag svarar här istället. Fast du inte ens vet om att jag har en blogg....


"Hej min vän! Hur är julen? Var? Tänker på dig ibland. Vi hann inte ses i Sthlm sist. Vill att du kommer hit! Vi skulle behöva tre dagar ihop. Samtal, vin, skratt. Kram L!"


Ja kram till dig L. Vet du det är lite märkligt att två av mina bästa vänner de bor inte ens i Sverige, du i Spanien och R i Moskva. Ändå finns ni båda alltid så nära. Idag snöar det i glömskans land, vita stora flingor som faller ner för att genast dö på den milda marken. Håller de på tillräckligt ihärdigt så kommer de att vinna och marken blir ljus. En ljusnande framtid vi kan få.


Sitter du just nu på er balkong, tittar ut över dalen och känner solen värma din själ? Kanske, kanske inte, men du kan, du kan. Jag sitter i min fåtölj och tittar ut, ser flingorna falla. Den värme jag kan känna är från tankar och en stark kopp espresso. Ändå är livet just nu ganska bra, det är inbäddat, inlindat och undanstoppat. Jag ligger likt björnen i ide och väntar på bättre tider. Bättre tider. En liten man i en stor kropp.


Så ofta jag skulle vilja krypa in i en famn, ligga i ett knä, vara liten, tas om hand, bli ompysslad och smekt över håret. Att vara liten och inte bli sedd, inte synas kunna vara gömd men inte glömd. Nå livet är inte alltid så som man vill men idag är drömmarnas dag. Idag är den dag vi kan drömma och önska, lova att ändra. Idag är nyårsafton och nya tider skall stunda. Åter skall vi lova oss själva bot och bättring. Året skrivs 2007 och blir snart lagt till vila för att välkomna 2008 då allt ska bli nytt, då allt ska bli återfött. Nu behöver vi inga präster som förmanar, som manar till bot, som manar till bättring. Nu har gymmen tagit över. Friskis och Svettis, Sats  mfl har tagit guds roll och vi lovar bott, vi lovar bättring. Stadium förser oss med våra biblar i form av nya skor, nya kläder. Men se kejsaren är fortfarande naken.


Jag lovar inget, inte ett smack. Det är det enda löfte jag kan ge, det enda jag kan hålla. En liten man i en stor kropp.


Visst behöver vi tre dagar, kanske mer. Vi behöver massor av vin och vi behöver samtal. Samtal om livet, om kvinnor, vin och om det som skulle kunna bli en sång till och för livet. Jag kommer gärna ner, stannar gärna kvar och lämnar glömskans land, där flingorna faller för att genast dö.


Konstigt nog mins jag ofta mitt tal till dig när du fyllde 40, mins du? En stor man i en liten kropp.


Mer och mer lever jag mitt liv inåt, in i det stora djup som var och en av oss har inom oss själva. Vardagar kommer och helger går, det mesta är sig likt, lite förändras, lite ändras. Likhet, dag efter dag, likgiltighet dag efter dag. Men även det går att vänja sig vid, att det inte är som man vill, att det inte är som jag vill. Det blir inte det och jag har vant mig. Inte med glädje, inte med lust, inte med längtan. Men jag har vant mig, jag är nu van. Så än mer känner jag mig som en liten man i en allt för stor kropp. Ibland tror jag att jag krymper, försvinner, ändå lika stor, tar samma plats.


Nu är löftenas tid, drömmarnas dag så idag ska jag drömma idag skall jag glömma. Ikväll är det fest, ikväll är det party och jag skall ta på mig min bästa kostym av glädje, vänlighet, skratt, entusiasm och energi. Ikväll är mitt yttre puttsatt, ikväll är minen glad, min bästa kostym för drömmarnas dag i glömskans land.


Enbart en liten man


Peter PC Carlsson


Nyare inlägg
RSS 2.0