Enbart vind som sveper förbi, vind som ruskar om ditt hår. En vind kan vara varm, eller kal. Den kan komma med dofter, med värme eller med regn. Vinden kan bära med sig förhoppningar eller vi kan bäva för dess kraft.

Det blåser en vind. Någonstans kommer den ifrån, någonstans är den på väg. En vind som är ljum men stark. Jag sätter mig ner ser ut över vattnet och ser några vågor med vita gäss. Vinden rycker i träden runt om men mina tankar är stilla. De vandrar långsamt från minne till minne. Vid varje minne stannar de kvar, dröjer sig där och låter minnet spelas upp, låter det vissa sig än en gång.

Det är en ljummen dag och vinden rycker i träden, tankarna går långsamt runt i minnesbanken. Ibland lyser en sol och ibland fäller jag en tår. Tyst sitter jag kvar på bänken och se gässen sköljas runt i sjön. Blicken är fäst långt, långt bort. Långt där i fjärran där, där borta. Som om det vore lättare att minnas, lättare att se det som en gång varit. Så blundar jag på nytt, pressar undan en droppe saltdränkt vatten.

Det rycker i träden men vinden är ljum, jag sitter stilla på en bänk, sitter stilla kvar.

Peter PC Carlsson

Pingat på Intressant.