Enbart näring, något som ger energi behöver vi skaffa oss var dag. Näring som är något annat än mat och dryck. När det gäller mat och dryck vet vi ganska väll vad som är sunt, vad vi skall och kan stoppa i oss. Vi vet hur vi skall ta hand om vår kropp, motionera den och ta hand om den. Detta känner vi till och kan välja att leva efter eller låta oss försoffas. Men hur ser det ut med den näring som vår själ behöver, den näring som vi behöver för att psyket skall förbli friskt och starkt?

Ger vi oss själva möjligheten till mental påfyllning, ger vi oss tid att få en stark själ? Hur gör vi då? När jag ser mig omkring i vårt allt mer inrutade liv så kan jag inte annat än ställa mig frågan vad vi människor håller på med. Det finns massor av familjer som har var minut av sin dag inrutad. Från tidig morgon när klockan ringer, dusch, frukost, barnlämning, jobb, lunchmöte, jobb, barnhämtning, träning, middag, köra barn till aktiviteter, läxor, kvällsjobb och god natt. Sen börjar allt om igen. Vi rutar in våra liv, söker luckor i våra kalendrar, luckor som vi direkt vill boka in. Boka vi inte in dem så fyller vi dem gärna med mera påfyllning som att se på TV.

När ger vi vår hjärna möjlighet att vila? När ger vi den påfyllning utöver stressande aktiviteter? Hur stretchar vi vår hjärna, hur får vi den att vila och koppla av? Är det ok att säga att vi inget gör en kväll, är det ok att ligga i sängen en hel kväll och bara vila? Vad säger vår kultur om att inte producera, att inte vara aktiverad? Vad säger vi till oss själva att vi måste göra?

Är jag en ok människa när jag bestämmer mig för att jag inte vill gå med polarna ut en kväll utan bara sitta hemma i soffan utan att göra något, inte ens se på TV, inte läsa, inte lyssna på musik, bara sova? Är det ok? Hur ofta gör vi det?

Är det ok att ligga i sängen och känna att "jag duger, just nu duger jag för att jag inget gör, inte trotts att jag inget gör"? Vi är hela tiden så inriktade på att producera, att vara effektiva och aktiverade att vi missar bland det viktigaste i våra liv. Att få harmoni, att leva i harmoni. Hur lätt har vi att glida över till grannen och bara säga hej och ta en kopp kaffe? Allt skall bokas, spontaniteten och flexibiliteten minskar allt mer. Framförallt i storstaden!

Väldigt många av oss lever med en bakgrundsmatta av ljud. Är det inte ljudet på jobbet, av barnen så är det trafik eller självvalt ljud i form av musik i öronen. Sällan ger vi hjärnan möjlighet att koppla av, att bara vila. I var affär vi besöker finns högtalare med musik, och vid matkassorna plågas kassörskorna ihjäl av ständiga loopar med filmsnuttar på några sekunder som berättar om olika fantastiska dammsugaremunstycken. Ständiga inflöden i vår hjärna och vi får inte en chans att koppla av att ta det lugnt att återhämta oss.

Så undrar vi varför folk blir utbrända, att vi inte orkar med och börjar prata om livspusslet. Livet är inget pussel! Vi har snarast behov av att begränsa oss inte att finna vägar att kunna pussla ihop allt mer i våra liv.

Sätt dig ner en stund i din skönaste fåtölj, stäng av all elektronik, få tyst på alla ljud du kan. Släck alla lampor och tänd några ljus av stearin. Lägg en filt över fötterna och bara sitt så en stund, en lång stund. Tillåt dig att bli frustrerad av att inget göra, sitt kvar, sitt kvar! Låt tankarna löpa men inte på jobb, inte på saker du måste göra, låt dem löpa och tillåt dig att drömma. Njut och lyssna på tystnaden och sitt kvar, sitt kvar.

Peter PC Carlsson

P.S.
Nominera Enbart Månadens för februari. 
Intressant?
För övrigt anser jag att Sverigedemokraterna och cancern skall bekämpas