090114 Enbart Lagom

Enbart lagom lever vi. Vi människor i mellanmjölkens land, vi lever lagom. Lagom glada, lagom motion, lagom friska, allt, ja allt är lagom. Jag tror inte på lagom, jag tror inte att vårt liv kan vara lagom, jag tror inte ens att det skall vara lagom. Vårt, våra liv borde istället vara hysteriska, oordnade och vilda. Vi lever nu och det är just nu vi kan göra något åt våra liv.


Att leva snällt och lagom är naturligtvis ett alternativ, men är det verkligen så vi vill leva? Är det vårt liv vi ser framför oss, mellanmjölkens liv? Jag vill inte det, jag vill leva, jag vill brinna och jag vill att mitt liv skall märkas. Inte för den jag är utan för det jag gör. Så låt mig brinna, låt mig leva.


Hur ofta stannar du upp, hur ofta tänker du till och gör ett val? Jag vet, inte ofta. Adam gav oss nyss hopp, hans historia ger oss ett alternativ. Jag vet fortsättningen och jag vet betydelsen av hopp. Vi behöver hopp. Vi människor från mellanmjölkens land. Det är inte alltid det enklaste att stå upp, att stå ut och säga sin åsikt, inte när mobben finns omkring dig. Inte när tystnaden breder ut sig.


Ofta hör jag klagan på skolan, på deras brister. Det må vara så, men hur agerar vi själva? Hur låter vi vår röst bli hörd när kolleger på jobbet lider och blir utsatta? Hur gör vi för att stoppa trakasseri i tunnelbanan? Vad gör vi då? Inget! Är inget vårt samhällsliga och moraliska ansvar?


Jag räds inte de onda människorna, jag räds de goda människornas tystnad. Det är tystnaden, passiviteten som legitimerar, som gör det möjligt. Det är vi, vi människor i mellanmjölkens land. Vi alla lagom människor som ser bort, som inte låtsas om att något händer. Det är vi som är skyldiga. Vår tystnad ger möjlighet att trakassera, vår tystnad ger möjlighet att skapa ett samhälle i rädsla.


Det är så mycket enklare att vara tyst, att inget se, att inget höra och inget göra. Risken vi löper att agera kan vara stor, eller liten. Alla kan ringa polisen, en del av oss kan mer än så. Vi kan säga stopp, vi kan säga nej. Vi kan ställa oss emellan. Det är inte riskfritt, vi riskerar både stryk och en plats i himmelen. Var och en av oss i mellanmjölkens land har ett ansvar. Ett ansvar att agera, agera på det vis vi kan. Men fan ta den som låtsas att den inget ser.


Vi kan alla, göra något. Om vi vill

Peter PC Carlsson

Intressant?
För övrigt anser jag att Sverigedemokraterna och cancern skall bekämpas! 

Gör ENBART som favorit på Nyligen  Intressant?
bloggkoll 

Kommentarer till Enbart

Postat av: Cecilia

Har du hört låten "Nån annans problem" med Timbuktu? Texten i låten går hand i hand med ditt inlägg.

2009-01-14 @ 07:59:59
URL: http://cilla-cecilia.blogspot.com/

Postat av: Pia

Lagom, hm... vad trist det låter. Jag vill inte må lagom bra, jag vill må skitbra. Jag vill inte ha ett lagom bra liv, det ska vara jättebra !

Endast jag kan göra nåt åt det så jag väljer att ha det bra och må bra, mer än lagom.

Man gör ju så gott man kan iaf =)

2009-01-14 @ 08:39:54
URL: http://piakallman.blogg.se/

Postat av: Gisan

Mycket tänkvärt som så ofta här hos dig. Kramar...

2009-01-14 @ 08:57:06
URL: http://gisans.blogspot.com

Postat av: fia

lagom lagom , det va v¨årat liv innan lilleman , efter han kom så har vi lärt oss en stor lycka igenom hans liv , och när jag säger det så har vi lärt oss att inget är givet, det kan bli super bra ena dagen för att sättas på ända nästa dag ,och efter ett tag så lär man sig att hantera detta ocj se att våran dag idag är fin eller bara jävligt dålig som den åxå kan få vara . Det har funnits stunder då livet hans har hängt på en skör tråd , men den sköra tråden har ändå vart stark , efter varje gång så blir ordet lagom som ett hån , vi kommer allt längre och längre i från det. Men det gör inget idag att vi inte är en lagom fam .

LAGOM är nåt vi har giort ,och nu lever vi frammåt väldigt mycket frammåt , och ibland stannar vi upp och stannar av för vi inte har någe val . tänk vad man kan lära sig genom att inte va lagom.

vart lite långt . önskar dig en trevlig dag.

2009-01-14 @ 12:56:06
URL: http://ajaxen.blogg.se/

Postat av: Häxmamman

Lagomt liv, vanlig Svenssons, vanligt och vanligt!!!



Usch, jag kräks nästan när jag tänker på det, vad är vanligt.

Jag trodde jag var vanlig, jag trodde jag levde ett liv som alla andra.

PTS, posttraumatisk stressyndrom, är det ovanligt, vart tog mitt liv vägen när ordet nästan spottades i ansiktet på mig av min doktor.



Jag levde ett liv som jag trodde alla levde, man barn, bil, hus, vänner och familj som jag trodde var vanlig, mellan...



Jag levde och umgicks med människor som var falska, de kunde inte agera, de lät anra falla medans de stampade omkring som zombies...



Vad har jag för liv nu, jag har levat ett liv i över 40 år och vet inte i

dag hur jag ska leva...

Med diagnosen PTS så tog de bort hela mitt liv, för att ändra mitt liv måste jag födas på nytt...

Men inte på det sätt jag trodde, ingen föds om igen efter döden så det är inget val...



Jag måste tänka om, jag vill leva, agera, hjälpa andra som far illa.

Våga stå för mina åsikter, vad kan andra göra mig för det jag säger, som jag säger så tycker jag.



Jag vill leva, dansa, sjunga och vara med vänner som är sanna vänner och för att veta om de är sanna vänner så måste jag stå för den jag är och för det jag tycker, och är de då kvar så är det sanna vänner...



Många vänner har gått för att jag har agerat mot våld jag sett, jag var nära ett knivhugg en gång för jag gick emellan en man som knivhögg sin gravida kvinna...



har haft polisanmälningar på mig för att jag har agerat mot våld mellan barn, för att jag i min PTS syndrom agerat radikalt SVART ELLER VITT, jag har aldrig slagit men jag har svurit och sagt att de ska lägga av annars så törs de inte att möta mig ensam i mörkret nästa gång...



2 ggr har jag haft hotande polisanmälan hot mot barn, men jag har hotat för att få slut på våldet, men jag skulle aldrig göra nått fast det är klart inte barn vet det men de slutade i alla fall...



Ni kanske tycker att jag är hemsk men om man ser ett barn slår en annan med en pinne hela tiden och den andre ramlar i backen, åter igen och igen så ser man denna pojke trakkasera andra barn, slår andra barn, man pratar med föräldrer och inget händer...



En förälder svarade mig en gång att jag visste ju inte ens vad det handlade om, alltså varför hennes pojke slog den andre med en pinne, det är ju egentligen inte barnen man ska hota det är ju föräldrarna...



Ni får nu inte tro att jag är en ond person för det är jag inte, jag går emellan för att rädda andra...



Jg kan genom min PTs få en stark vilja och många tror vid dessa tillfällen att jag har starkt självförtroende och är stark i övrigt men det är jag inte, det är just då bara SVART ELLER VITT...



Egentligen så tycker jag att jag är en kass människa, usel, äcklig, vidrig, har inte ens ett värde att leva här på jorden, men när det gäller att agera vid tillfällen där jag ser misshandel och mobbing då är jag stark...



Fast jag inte vet hur jag ska leva just så vet jag att jag har fötts på nytt och fått en chans till ett nytt liv men PTS syndromet just att agera i SVART ELLER VITT kommer jag att behålla i mitt nya liv...



Jag ska leva nu/Kram från Babbelmoster

2009-01-20 @ 11:52:05
URL: http://stickmonster.bloggagratis.se/

Postat av: MO

Så bra ritat!

Tyvärr allt för få som AGERAR eller bryr sig! Det ser vi på RESURS!







RESURS



Respekt för Sjuka och Utsattas Rätt i Samhället





http://resurs.ning.com/



Önskar en skön kväll!



Kramelikramis

2009-04-27 @ 17:30:47
URL: http://resurs.ning.com/

Kommentera Enbart här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0