Enbart ännu en middag med kalkon. Min familj har ingen tradition av julkalkon så nog blev jag förvånad när mamma berättade att vi skulle bli bjudna på kalkon på juldagen. Fantastiskt god. Dagen efter värmde vi kalkonen och det var fortfarande gott. Så idag så är vi hos Leons mormor och morfar och gissa vad vi får till middag. Jajjemän kalkon. Gott även denna gång men det blir nästa överdrivet att äta det tre dagar på rad. I morgon skall jag laga en paj och då blir det med kalkon i. Kalkon, kalkon.

I övrigt en riktigt grådassig jul, då tänker jag inte på vår magsjuka, den är över, utan på det trista vädret. Nåja, det är ju tur att jag redan är deprimerad annars hade jag nog blivit det.

I bilen på väg till Laholm (mormor och morfar) så satt vi och pratade, jag kunde konstatera att jag känner mig mer som mig själv nu. Enklare att hålla sorgen och meningslösheten borta. Visst är det så att jag fortfarande tycker att det är tämligen meningslöst, men jag säger nu tämligen. Jag säger inte längre att allt är meningslöst. Det är ett stort steg fram.

Kanske finns det hopp trotts allt, kanske? Jäkla väderdepp. Nåja. Even this will pas.

Leon har i vart fall som vanligt bidragit till att lyfta mungiporna från golvet. Idag är han doktor. Fick en doktorsväska av M&M och det betyder att jag har fått ett antal sprutor och flera gånger också fått hjärtat undersökt. "Nu du frisk pappa!", ja nu är jag frisk. Alla andra också faktiskt. Så många sprutor som vi har fått så klarar vi oss säkert från det mesta.

Nej, nu är det dags att avsluta kvällen med lite filmtittande tillsammans samtidigt som det blir ett par drinkar. Vodka på tetrapack.... Hmmm... samma smak som vanligt tror jag, men lite absurt känns det allt.

Enbart skål och god natt!

Peter PC Carlsson