Enbart illa mår jag inte längre, men är akut trött. Så det blev en snabb tupplur på 20 minuter nyss. Hoppas att det hjälper. Jag har mycket som måste bli klart idag. Ja måste och måste. Låt säga såhär. Blir inte jag klar med detta så missar vi ett stort jobb och det drabbar i och för sig inte mig så mycket men flera andra som är beroende av att jag gör mitt.

Så är det hela tiden, vi är små pusselbitar i maskineriet. Pusselbitar eller kanske bättre att säga kugghjul. (Fast det låter inte så kul att vara ett kugghjul, roliga att vara en pusselbit tycker jag). Nåväl. Vi är alla en del av något större. Ibland är vår roll central och utan att den rollen genomförs så fungerar inte helheten.

Visst det går att få någon annan att göra just vår roll, men det kan ta lite tid att ordna. Så stundom kan var och en av oss vara oumbärliga. Just nu är det stundom för min del. Annars skulle jag skita i allt vad jobb heter idag och enbart spy, sova, spy och sova igen. Istället jobbar jag som attan och för att koppla av lite bloggar jag.

(Reagerar på utskicket jag gjorde inatt hoppas jag att någon tidning gör.)

Peter PC Carlsson


Inlägget är pingat på Intressant.

För övrigt anser jag att Sverigedemokraterna och cancern skall bekämpas. Skänk en gåva till Barncancerfonden. Eller koilla på Enbart Gåvor! Läs gärna inlägget om Tim som kämpar och om Madde som inspirerar. Mina länkade läsare.

Enbart illa är vad jag mår. Kanske är det som jag varit för hård mot mig själv en allt för lång tid. Kanske är det dåligt levande. Tja i vilket fall så ville kroppen spy upp det jag ätit till frukost. Nu när det är gjort så känns det lite bättre. Idag jobbar jag hemma, enda sättet att komma ifatt ibland. Har kommit ner i 200 olästa arbetsmail, inte illa. Det var 256 när jag började idag. Nog skall de rackans mailen knäckas under dagen.

Visst är det intressant att en del saker går bara så otroligt mycket bättre att göra när man inte är på jobbet. Som att läsa in sig, åka pulka och att besvara mail. Lugn, jag lovar, jag skall inte åka pulka på arbetstid. Hur skulle jag kunna det föresten, snön är ju borta?

Nej nu skall jag läsa och besvara lite mera mail igen. Jag ser med lite spänning på om det kommer att vara någon media som reagerar på utskicket jag gjorde inatt. Nog borde det väll vara intressant att skriva om Sveriges största privata insamling.

Fast vad vet jag, det kan ju vara så att det finns mer intressant att skriva om. Tänkte tex på om Paris Hilton skaffat ny klänning, Viktoria Silverstedt råkat tappa trosorna igen eller om Ozzy O skulle visat sig ute. Ja sådana världshändelser är ju alltid svårt att konkurrera ut.

(För att få större spridning och in mer pengar så har följande pressmeddelande sänts till några tidningar)

ENBART Sveriges största insamling

Under två månader har insamlingen "Den jävla idioten" samlat in 100.000 kr till barncancerfonden. Till minne av Madeleine Deckert, 20 år, som dog i cancer den 15/9. Insamlingen är den största i den Svenska bloggvärlden. Listan på givare uppgår till närmare 1400. Många har berörts av Madde och skänkt lite pengar var.

Med tanke på det snabba insamlingsresultatet är Peter PC Carlssons blogg http://www.enbart.blogg.se/ bäst av alla, berättar Jessica Runemark på Barncancerfonden http://www.barncancerfonden.se/ Han har samlat in mest pengar på kortast tid. Därmed vann PC en X-box, en spelkonsol, som man kopplar till TV:n för att kunna spela olika spel. - Den skänker jag till Madeleines mamma, Anne, som idag ger den till avdelning 70 på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg, där Madeleine behandlades, berättar PC.

I mitten av september öppnade Bancancerfonden möjligheten till egen insamling. Bloggen Enbarts insamling startades den 16/9. Insamlingen "Den jävla idioten" som Madde kallade sin cancer, är anmärkningsvärd, förklarar Jessica Runemark. - Det mest anmärkningsvärda är att informationen har spritt sig i bloggvärlden, engagerat många unga och väckt deras medkänsla.

- Jag kände att jag ville göra något när jag förstod att Madde dött i sin hemska sjukdom. Vi är många som följt hennes blogg och det känns som vi känner henne. Jag kunde inte gå på en begravning eller sända blommor. Men jag kunde ge pengar till forskning mot cancer. Säger PC.

- Min blogg och insamlingen blev en kanal för all den vilja att hjälpa som finns bland människor.

Det högt ställda målet 100.000 kr i en privat insamling nåddes efter exakt två månader, nu är målet höjt och funderingar finns på att utmana företagsvärlden att skänka minst lika mycket som bloggvärlden.

• Visst vore det kul om vi i bloggvärlden kunde utmana företag att skänka lika mycket som vi gör. Säger PC. Vi funderar än på formerna för utmaningen. Klart är dock att vår insamling är större än alla insamlingar tillsammans som företag givit till barncancerfonden. Avslutar Peter och lägger med ett skratt till. - Vi skall bli än större.

Fakta ruta:

Insamlingen startades till minne av Madeleine Deckert som skrev i bloggen http://jagefrisk.blogg.se/ Hon avslutade sin kamp 02.15 den 15.e september 2008. 1 år och 2 dagar innan hon dog fick hon sin diagnos Desmoplastic Small Round Cell Tumor, DSRCT. Själv kallade hon sin cancer för "Den jävla idioten".

Maddes mamma skriver i bloggen http://levaidag.blogg.se/
Maddes pojkvän David skriver i bloggen http://therealcolombo.blogg.se/
Insamlingen startades av bloggen Enbart http://enbart.blogg.se/

För mer information

Peter PC Carlsson, [email protected]

Ska man skratta åt pastor Green, som predikar att homosexuella är sjuka och som en cancersvulst i samhället?

Jag vet inte, men jag vet att den sista galningen är inte född och rädsla kommer alltd att vara styrande för de som inte kan sätta sig över den.

Ja halleduttane da och hujedamej

Tvätt
Ibland funderar jag på om tvättkorgen producerar tvätt av sig själv. I vart fall tycks den ibland bara svälla över som om det vore en deg som fått allt för mycket gäst eller bakpuler. Så den sväller och sväller. Om det inte är på det viset vem är det då som ser till att skapa så mycket tvätt? Inte kan väll jag vara en av dessa tvättproducenter???

Vidare vill jag reklamera min tvättmaskin, det stod ingenstans om dess totala förbrukning. Det stod att den skulle förbruka mycket lite ström, men inte ett ord om att den kommer att äta upp minst en strumpa varje gång jag tvättar. Hmm, kanske priset för att den är energisnål. Mest är det dessutom mina strumpor den smaskar i sig.

Peter PC Carlsson


Inlägget är pingat på Intressant.

För övrigt anser jag att Sverigedemokraterna och cancern skall bekämpas. Skänk en gåva till Barncancerfonden. Eller koilla på Enbart Gåvor! Läs gärna inlägget om Tim som kämpar och om Madde som inspirerar. Mina länkade läsare.
(Vill DU gästblogga så hör av dig genom att skriva en kommentar om att du vill.)

Enbart tog kontakt med Eva för ett tag sedan, bad henne att skriva ett gästbloggsinlägg om en upplevelse. Eva har en egen blogg men vill vara anonym varför jag inte länkar vidare till henne.

---------------
Jagad Invandrare?
Det var en vanlig helg och jag och mina vänner skulle gå på en fest, vi såg fram emot att få träffa våra kompisar och ha en trevlig kväll. Festen började bra och det va trevlig stämning, men plötsligt kom ett gäng med killar som inte hörde till festen. Vi tyckte det va lite konstigt att det kom så mycket äldre killar till denna fest, för vi var ju bara tonåringar hela högen.

Jag och mina tjejkompisar satt i en soffa och fnittrade som tjejer gör i den åldern, och det kommer fram en av dessa killar och ställer sig på håll och studerar oss, men med ett väldigt konstigt uttryck i ögonen. Vi vart tysta och sa inte ett ord. Han vänder sig om och går in i rummet intill.

En timme senare så tyckte vi att det va dags att gå hemåt och som tjejer så ska man ju hålla ihop på vägen hem, vilket vi gjorde så klart. När vi kommit till tunnelbanan så sa en av mina kompisar att hon ville gå på en annan fest men vi andra avböjde, så vi sa hej då till henne och började gå hemåt. Vi kände efter en stund att vi var iakttagna och vänder oss om med jämna mellanrum för att kolla så att ingen förföljde oss. Det var ingen där vad vi kunde se.

Jag sa hej då till dom när jag inte var långt hemifrån och vi skiljdes åt. När jag gått en liten stund så såg jag ett par killar som stod vid trottoarkanten och dom var lite högljudda tyckte jag och lite skrämmande för dom hade rakade huven och bombarjackor på sig vilket i sig inte var ovanligt på 90 talet. Jag bestämde mig för att inte passera dessa killar utan hittade en genväg som visserligen skulle bli längre men tänkte att det kanske skulle vara säkrare.

När jag vänder mig om igen efter en stund så var dom borta och jag kände mig trygg igen. Helt plötsligt så hör jag hur några skriker nåt om Sverige bakom mig och jag raskar på stegen för jag förstod att det var killarna som jag sett en stund tidigare. Men jag går inte fort nog för en av killarna springer ifatt mig och jag känner genast igen honom från festen. Mitt hjärta höll på att flyga ur bröstkorgen på mig, jag vart livrädd för han såg inte trevlig ut alls.

Han frågar mig ifall jag är invandrare och jag svarar nej det är jag inte, varpå han säger att det syns att jag är det. Nej jag är inte det! Han vänder sig om och går sakta tillbaks till sina vänner och jag börjar springa. Det tog inte många sekunder innan hela gruppen börjar springa efter mig och jag var helt övertygad om att om dom får tag i mig så dör jag. Jag visste inte vart jag skulle ta vägen det var inte långt hem men jag var för rädd för att kunna se vart jag var. Hela tiden hade jag dom i bakhasarna skrikande om att Sverige ska hållas rent!!!

DÅ förstod jag att jag hade fått nynazister efter mig och jag förstod va dom ville göra med mig och försökte hitta nåt ställe att gömma mig på. Jag sprang emot skogen som jag såg en liten bit framför mig och kastade mig i ett dike i hopp om att dom inte skulle se mig. Dom sprang förbi en liten bit för att stanna upp och stod och skrek att dom skulle nog hitta mig, att sådana som jag inte var välkomna i deras land.

Efter en timme så hade dom gett upp, men jag låg kvar och hjärtat bankade och jag mådde illa. I mitt stilla sinne tänkte jag på vad som hade fått dessa galningar att göra på detta viset. Det jag kom fram till var att jag är mörkhårig och hade blivit solbränd i hyn och hade mörka ögon. Gjorde detta mig till invandrare??? Jag förstod ingenting tillslut.

Jag rekade så att dom inte var kvar och la benen på ryggen och sprang hem. Den dagen då föddes något inom mig, en rädsla som jag inte trodde var möjlig.

Eva


------------
Tack Eva för din gästblogg, för att du delar denna historia. Kram PC!

Peter PC Carlsson


Inlägget är pingat på Intressant.

För övrigt anser jag att Sverigedemokraterna och cancern skall bekämpas. Skänk en gåva till Barncancerfonden. Eller koilla på Enbart Gåvor! Läs gärna inlägget om Tim som kämpar och om Madde som inspirerar. Mina länkade läsare.
(Vill DU gästblogga så hör av dig genom att skriva en kommentar om att du vill.)

Enbart Zytomierska blir intervjuad i Aftonbladet av Cecilia Hagen. En intervju som verkligen fick mig att skratta och sända en beundrande tanke till Cecilia Hagen. Stakars Katrin jag tror inte ens att hon förstår att hon just blivit överkörd av tåget.

Vad sägs om följande fråga från Cecilia och svar från Katrin:

"Vilken är din avsikt med att såra människor? Att bli känd och därmed öka ditt marknadsvärde? Eller något annat? Vad får du ut av det? - Humor. Att jag får skratta åt det."

Ja vad var det med det säger du. Inget särskilt om man inte läser Faktarutan där Katrin bl.a. säger följande:

Sämre egenskaper: Jag har ett ganska outvecklat konsekvenstänkande.
Sågar: Iskalla människor som inte bryr sig om andras känslor.

Ja Katrin inte mycket att säga. Bättre blir det inte för att du tycks försvara dig med att det är sådan du är och du skall inte ändra dig.

Tack Cecilia för en riktigt kul artikel, beklagar Katrin att hon inte förstår sin återkommande inkonsekvens.

Enbart värde har var och en av oss. Vi har ett värde, du har ett värde och jag har ett värde. Barn har ett värde. Inget värderar jag lika högt som mina barn! Vad skulle jag kunna värdera lika högt? De flesta av oss sätter våra barn högst men alla gör inte det. Våld mot barn sker framförallt i hemmet. Det är de nära som slår, de som skall vara ditt skydd. Mitt hjärta kan inte annat än att blöda när jag läser om det exempel som nu lyfts fram från Storbritannien, Baby P (17 månader).

Jag kommer aldrig att kunna förstå hur misshandel, systematisk misshandel av små barn kan förekomma. Jag vet att det sker men jag kan omöjligt förstå hur man kan misshandla sina barn eller andras barn. Att sjunka så lågt är långt ifrån värdigt en människa. Visst kan vi alla bli trötta på barn, till och med våra egna. Men ingen normal människa misshandlar barn.

Jag förstår däremot den vrede som växer, inte minst på nätet, emot de föräldrar som utsatte lille Peter för våld som ledde till hans död, bruten ryggrad, revben och en tand nedslagen i lungorna. Över 50 skador. Den vuxna världen sviker. Det är lätt att bli rädd för det våld som andra kan utsätta våra barn för men skall vi vara till stöd för barn skall vi titta i våra egna nätverk, hos våra vänner och se hur barnen behandlas. Det är hemma som våldet förekommer, både mot barn och kvinnor.

Om det varit invandrare hade media genast börjat prata om hedersmord. Nu pratar vi inte om att det är hedersmord och gjorde inte heller med lilla Bobby från Nässjö för ett par år sedan. Det är bra för det finns ingen heder i att döda någon, allra minst att döda barn. Det görs enbart av svaga och fega människor, vars handlingar är allt annat än hedervärda, vars handlingar är värda att fördömas och all den avsky vi kan känna.

Mobben växer och med rädsla för föräldrarnas liv skyddas namnet på dem och på Peter. Det är rätt, det är riktigt att skydda dem mot medborgarnas vrede. De skall dömas i domstol och deras handlingar kan jag aldrig förlåta. Det finns säkert förklaringar till deras agerande, det gör det nästan alltid, men de är och förblir förkastliga.

Denna vinterdag sänder jag dig alla mina tankar lilla Peter. Enbart 17 månader tilläts du bli innan du misshandlades till döds. Jag tänker på dig idag, på dig och 30.000 andra barn som helt i onödan dör var dag. De flesta dör av svält som skulle kunna förhindras men du dog till följd av ett aktivt våld från dem som skulle ha skyddat dig. Det sveket är större än allt jag kan tänka mig.

Kram lille Peter, kram.

Peter PC Carlsson

Inlägget är pingat på Intressant.

För övrigt anser jag att Sverigedemokraterna och cancern skall bekämpas. Skänk en gåva till Barncancerfonden. Läs gärna inlägget om Tim som kämpar och om Madde som inspirerar. Mina länkade läsare.
(Vill DU gästblogga så hör av dig genom att skriva en kommentar om att du vill.)

Här kommer tredje delen i en djupt erotisk dröm jag haft för ett litet tag sedan. Läs först Del 1,  Del 2,  Del 3  innan Del 4 nedan.
-------------

Tjejen gnyr och lyfter lätt på stjärten så att hennes blygdläppar särar sig och jag millimeter för millimeter kan trycka in min lem. Jag sluter mina ögon och känner hennes trånga kön hungrigt krama och äta min lem. Bit för bit glider jag in i ett trångt och rinnande kön. Plötsligt känner jag tänder som biter tag i mina kulor. Under mig på första parkett ligger kvinnan som tänt min glöd och hennes naglar borras nu in i mina skinkor samtidigt som hon drar i min pung med sina tänder.

Upphetsningen blir allt för stark och mina flämtande ljud tilltar i takt med att min kuk blir allt hårdare kramad och roten slickad. När mannen mitt emot mig närmar sig och skriker ut sin njutning kan jag bara låta förlösningen komma. Njutningen är total när jag känner en tunga som vispar mellan min pung och anus samtidigt som jag allt intensivare kramas av ett trångt kön. Det krävdes bara ett par djupa stötar och mina händer på hennes vackra fasta stjärt. Jag känner hur jag kommer och med en intensitet starkare än någonsin fyller jag hennes kön med en varm flod av spermier.

Mitt i mina ryckningar känner jag hur tjejen jag just fyllt kommer i en intensiv kramande orgasm och ett långt ljudligt skrik. Våra gemensamma utlösningar rinner sakta ur hennes svullna kön. Jag drar mig sakta ut och floden rinner ner på kvinnan som just fått ta emot mannens säd.

Jag faller ihop och ligger där i en kladdig hög med två vackra kvinnor. Vi pustar, stönar och ångan pyser in i bastun. Vår svett rinner och den intensiva spänningen är förbytt i en förlösande avslappning. Runt om mig ligger kvinnor och män som alla ser ut att vara tillfreds. En stark doft av sex stiger med ångan som enbart överröstas av våra fortfarande flämtande andhämtningar.

Det tar mig en liten stund att hämta andan varpå jag vänder mig mot den kvinna som så länge kysst och smekt min lem. Utan ett ord smeker jag hennes kinder och hår. Hon ler och jag kysser henne ömt och sedan allt innerligare. Kyssarna blir allt hetare och hennes bröst i min hand allt mer spänt. Våra andhämtning skvallrar om en nyvunnen lust och våra händer trevar åter över en naken kropp.

Så lyfter jag hennes stjärt till rätta särar på låren och lägger mig till rätta. Mitt kön har vaknat och jag låter ollonet nosa runt i hennes öppna kön låter det smeka hennes styva klitoris. Det killar i min lem och jag styr det in i kvinnan under mig. En av mina händer har greppat bägge hennes handleder och håller henne fast. Våra ögon är fast spända i varandra när jag kommer in. Hon möter upp med en lyftande underlivs rörelse som tänder mig än mer.

I en varm kyss förenas vi och någonstans töms resten av livet ut ur mig och in i kvinnan inunder mig. Nyförlöst och med en slapp lem i min hand lägger jag mig åter tillrätta och somnar om.

Det finns drömmar som är för bra för att vara sanna.

Peter PC Carlsson

Inlägget är pingat på Intressant.
För övrigt anser jag att Sverigedemokraterna och cancern skall bekämpas. 
Mina länkade läsare. (Vill DU gästblogga så hör av dig genom att skriva en kommentar om att du vill.)
Webbtest Expressen, Otrohet, Aftonbladet sexliv,

Enbart vit är marken och det är fullt med lekandes stimmandes och stojandes barn som älskar den snö som fallit. Idag har pulkorna kommit fram, idag har vantar blivit våta. Vi har gjort en paus i åkandet, en paus för att bli varma och för att åter längta till snön.

Längtan börjar nu bli stark så det är dags att åter ge oss ut i den vita vintern, den vinter vi allt för ofta saknar och ser för lite av.

Så nu är det åter dags att ta på alla kläder, att kasta oss ut i backen för ännu några åk. Skönt att det blir lite vit, att det blir ljust. Nu saknas bara lite kyla så att det får vara vit, så att det får vara ljust och så att det kan fortsätta värma våra barns små hjärtan.

Enbart posten har en ideellt arbetande VD. Lars G Nordström satt idag i intervju med Lasse Bengtsson TV4 och som sin sista kommentar så säger han att jag har bestämt mig för att helt avstå från min lön. Från och med nu jobbar jag helt gratis som VD i posten. Anledningen är att han fått så mycket kritik för sin lön han nu avstår från, nämligen 900.000 kr i månaden.

Givetvis kommer detta att väcka reaktioner och diskussioner. En av sakerna som var bra med löneavtalet som postens VD har är att det är en ren lön. Det tillkommer inga förmåner och inga extra pensionsavtal. Det anser jag bra. Däremot kan verkligen summorna diskuteras. Nu gör Nordström något unikt, något som hedrar honom och som kan föra diskussionen till mer riktiga och viktiga frågor.

Givetvis skall en hårt arbetande VD ha bra lön, precis som att våra ministrar skall ha det. Statsministerns 131.000 kr i månaden är mycket pengar men för den typ av jobb som en statsminister gör anser jag att det är i underkant. Men från 131.000 kr till 900.000 kr i månaden är det långt. Orimligt långt. Men än mer orimligt anser jag det är att en fotbollsspelare eller hockeyspelare kan dra in över en miljon i veckan!!!

För mig är inte detta frågan om rättvisa, jag är för betydligt större löneglidningar än vad vi har bland personal i en organisation. Nej det är frågan om att jag tror helt enkelt att allt för höga löner ger fel fokus. Men det mest galna och vad jag verkligen anser är fel är när du får mängder av pengar i samband med att du avgår, ofta för att du misskött dig. Någonstans ska man bestämma sig, antingen har man hög lön och tar en risk, eller så har man en lägre lön för sin risk och får avgångsvederlag när du avsätts.

Postens Vd har ett avtal jag anser är riktigt, hög lön och inga avgångsvederlag eller pensioner (om jag förstått det rätt). Detta är en riktig princip men en felaktig nivå, framförallt i ett statligt bolag. Så heder åt Lars G Nordström som avstår sin lön för en rimlig debatt. I detta fall tycker jag att det är bra att han har en pension om 5 miljoner per år från ett annat statligt bolag Nordea. Det är aldrig för sent att göra rätt.

Peter PC Carlsson

Inlägget är pingat på Intressant.

För övrigt anser jag att Sverigedemokraterna och cancern skall bekämpas. Skänk en gåva till Barncancerfonden. Läs gärna inlägget om Tim som kämpar och om Madde som inspirerar. Mina länkade läsare.
(Vill DU gästblogga så hör av dig genom att skriva en kommentar om att du vill.)

Enbart extremism kan locka våra ungdomar in i diverse farliga rörelser. Många är de som fastnat i religiösa sekter genom åren och många är de som fastnat i garnet som extremisternas ledare fiskar med i de politiska vattnen. För ett antal år sedan blev jag och mina barn mordhotade av en representant från EAP (Europeiska arbetarpartiet). Även nu framförs hot för att jag skriver om Sverigedemokraterna även om de än inte är lika grova.

Få gånger har jag varit så förbannad som då. Det visar hur de politiskt extrema rörelserna agerar politiskt. Under åren är det olika extrema rörelser som försöker att attrahera främst unga väljare. De kan heta Nationalsocialisterna, Bevara Sverige Svenskt, Europeiska arbetarparitet, Ny demokrati eller Sverigedemokraterna. Jag sätter inget direkt likhetstecken mellan dessa organisationer. De har sina grader av skillnader i helvetet.

Många "vanliga" väljare kan tänka sig att rösta på Sverigedemokraterna och har röstat på Ny demokrati. Men det är inga "vanliga" väljare. De kan tidigare varit Socialdemokrater eller för den delen Centerpartister men de tillhör den skara som attraheras av att skapa ett vi och dom samhälle. Detta är de ofta inte medvetna om och oftast är dessa "vanliga" väljare inte några onda människor. Men de tillåter sig att liera sig med mörka krafter.

Det är lite mer än 70 år sedan Kristallnatten då "vanliga" människor gick ut och krossade skyltfönster hos judar och färgade. Det gäller att vara uppmärksam. När djävulen styr kan vem som helst lockas i fällan.

Tro aldrig att dessa Sverigedemokrater agerar för ditt bästa. De är emot marginaliserade grupper och vänder dem emot varandra. Deras första fokus är invandrare, dvs 20 procent av Sveriges befolkning. De är emot de som drabbats i krig, de som våldtagits i etniska rensningar. Men de försöker påskinna att de vill hjälpa dem i deras närområde. Så sänd tillbaks de våldtagna kvinnorna till grannen istället för att bli våldtagen där också, sänd tillbaks barnsoldaterna för att åter kastas ut i strid. Skicka de anhöriga tillbaks till sina sönderbombade hus. För det är i närområdet de skall tas omhand enligt Sverigedemokraterna.

Alla som följer och vet hur det ser ut med flyktingströmmar vet också att idag tas den absoluta majoriteten av flyktingar emot i just närområden. Dessutom av de fattigare länderna i världen.

Att spela ut svagare grupper emot varandra har alltid fungerat och gör det även nu. Men ställ dig själv frågan vill du vara en av dessa svagare grupper som Sverigedemokraterna försöker att tala till?

Vill du bli manipulerad av extrema politiker? Vill du tillhöra en rörelse som gynnar motsättningar? Jag vill det inte och anser att fascism, rasism och extrem nationalism skall bekämpas. Det som gör mig ledsen är att de fångar in människor som skulle behöva stöd, människor de skrattar åt bakom ryggen.

Peter PC Carlsson

Inlägget är pingat på Intressant.

För övrigt anser jag att Sverigedemokraterna och cancern skall bekämpas. Skänk en gåva till Barncancerfonden. Läs gärna inlägget om Tim som kämpar och om Madde som inspirerar. Mina länkade läsare.
(Vill DU gästblogga så hör av dig genom att skriva en kommentar om att du vill.)

Enbart Tim fick den 3 november 2004 veta att han har en hjärntumör, Medulloblastom, i lillhjärnan. Redan dagen efter opererades Tim i 15 timmar. Tim var då 7 år. Många behandlingar senare så har Tim nu fått ett allvarligt bakslag. 20 nya tumörer i hjärnan.

Av den månad som är kvar av insamlingen för Madde tänker jag också på Tim som fortfarande kämpar. Nedan följer en text han skrivit och du kan också höra honom sjunga.

Jag vill känna livet inom mig.
Text: Tim Ahlgren

Det var en kväll i november,
jag fick ett besked som ingen vill ha
Känslan inom mig kändes inte bra
Många dagar i korridoren jag gick
och lyssna på fåglar var det enda jag fick
Viljan att leva växte starkare och starkare
Jag ska klara det här, jag är en vinnare
Jag måste kämpa, jag måste kämpa mig fri
Jag är stark och jag vill känna livet inom mig
Efter fyra år är jag inte fri, men så SKA det bli
Jag är en kämpe jag, ger inte upp



Tims mamma skriver om dåliga nyheter

Adress till Tims blogg  och till en artikel i Aftonbladet.

Jag sänder mina tankar till Tim i sin kamp och till Madde som vakar över oss alla.

Peter PC Carlsson

Inlägget är pingat på Intressant.

För övrigt anser jag att Sverigedemokraterna och cancern skall bekämpas. 
Skänk en gåva till Barncancerfonden. Mina länkade läsare.

Enbart intervju efter intervju har jag varit med om de senaste dygnen. Först ut var Ttela som ville veta mer om insamlingen. Det resulterade i en välskriven artikel om hur vi lyckats nå målet 100.000 kr insamlat på två månader istället för tre.

Därefter intervjuades jag av en student från Journalisthögskolan och idag av en journalist på GT. Tidigare har jag intervjuats för Barncancerfondens egen tidning, Barn & Cancer, det inlägget kommer den 1/12. Det är lite olika vinklar som journalisterna har, antingen handlar det om varför jag startade insamlingen eller varför det gått så bra. I bägge dessa fall hänvisar jag till det engagemang och den positivism som Madde hennes mamma Anne och hennes pojkvän David gett oss läsare genom sina bloggar.

Nu betalar vi tillbaks genom blygsamma små gåvor till Barncancerfonden. Det är vårt sätt att visa vår uppskattning, vårt sätt att bidra till en värld utan cancer.

Peter PC Carlsson

Inlägget är pingat på Intressant.

För övrigt anser jag att Sverigedemokraterna och cancern skall bekämpas.

081120 Enbart Jämställd

Enbart jämställd kan vara ett mål, ett mål att jobba för i var familj, på varje arbetsplats. Jag är inte jämställd, jag är norm, det är jag som är utgångspunkten i samhället. Man, vit, runt 40 år. Det är normen. Alla ni andra är utanför normen. Jag är Norm. Det är jag som har att förlora på jämställdhet. Jag menar inte att du skall ta hänsyn till mig, men jag menar att du måste förstå vad jag skall avstå för att du skall få rättigheter.

Vi kan prata om jämställdhet och jag anser att vi har långt kvar innan vi är jämställda mellan könen. Vi har nått långt men fortfarande är det jag som man, jag som norm som huvudsakligen skall avstå mina förmåner för att du som kvinna skall få dina rättigheter.

Det är lätt att kräva och det är rätt att kräva jämställdhet, men det är svårt att avstå sina rättigheter, svårt att backa och erkänna sin orättfärdiga förmån. Ändå är det just det vi män gör, ändå är det just det vi skall och bör göra, avstå våra förmåner.

Det är faktiskt så att någon skall stå tillbaks om någon annan skall få, i vart fall är det oftast så. Det är en dimension av jämställdhet som ofta glöms bort. Ofta beklagas bara män för att vi inte tagit ett än större steg tillbaks. Det finns det skäl till, men glöm inte de rättmätiga steg vi redan tagit. Snabbt kommer en feminist och påpekar att vi inte gått långt nog. Givetvis har de rätt, vi som män skall stå tillbaks än mer för att det är det riktiga att göra. Men det handlar om att avstå något vi idag har.

För att du som kvinna, man, feminist skall förstå så tar jag upp vår välfärd. För att alla skall leva på Sveriges nivå krävs 4 jordklot. Var har du dessa? Du måste avstå halva din lön till personer i Indien för att skapa en rättvis världsordning. Du måste sälja din bil låta dina föräldrar flytta in i ert hus för att ge plasts till fler människor.

Att titta på jämställdhet är rätt, det är riktigt och det är nödvändigt. Men det är långt från tillräckligt, det är inte bara fråga om rättigheter det är också fråga om skyldigheter och rättvisa mot andra.

Solidaritet är betydligt mer krävande än det lilla området jämställdhet.

Peter PC Carlsson

Inlägget är pingat på Intressant.

För övrigt anser jag att Sverigedemokraterna och cancern skall bekämpas.

Enbart oljesupertanker blir kapade och pirater som under mindre än ett år försökt att kapa närmare 100 fartyg kommer att leda till hårda tag av militärer. Det är så det skall vara. Vi ser nu hur en supertanker fullastad med råolja blir kapad av pirater. Det får mig att ifrågasätta vilket århundrade vi lever i.

Vi har satelliter som kan se detaljer på en bil från rymden, hur skulle de kunna missa piraternas fartyg till havs? Klart att de inte kan och att de inte gör. Det är bara en fråga om prioritering, vad skall vi prioritera? Getter i bergen i Afghanistan eller pirater till havs utanför Somalias kust. I Afghanistan och än så länge så anses det vara grogrund för terrorister, så här sätts världens i särklass starkaste militärmakt in. Mot pirater som kapar fartyg bevakar vi det som sker.

???

Det gäller att vi förhåller oss till verkligheten och det gör att vi kommer att se militära ingripanden mot det som kalas pirater. Pirater som ägnar sig åt utpressning för att bedriva ett fortsatt krig i Somalia. Det är en form av terrorism. Mot detta bör vi agera hårt. Jag tycker det är bra att Sverige sänder fartyg, vi borde sända ubåtar också som kan sänka de fartyg som piraterna använder som sina moderfartyg. Skjut ett varningsskott och stannar de inte så sänk dem.

Detta är konkreta och reella hot, något som är enkelt att hantera. I vart fall enkelt i jämförelse med att bekämpa terrorismen i Afghanistan och Irak.

Givetvis kan det inte accepteras att pirater tillåts att regera på haven. Frågan är om vi är beredda att låta militärer agera mot civila brottslingar? Eller kan vi stärka kustbevakning med tillräckliga resurser för att agera?

Sverige skulle kunna sända Carl Hamilton, jag är rätt säker på att han skulle klara av att fixa terroristerna/piraterna. Så det är dags att kontakta Jan Guillo.

Piraterna på väg ta över hela oceanen, Förhandlingar inledda med pirater, Supertanker kapad utanför Kenya, Svenska kustkorvetter till Somalia, Nato bekämpar somaliskt sjöröveri, Pirater attackerade FN-fartyg, Pirater hotar spränga kapat fartyg, Sverige deltar i antipiratstyrka, EU skickar antipiratstyrka, Utländska fartyg ikapp pirater, Rysk fregatt ska jaga pirater,

Peter PC Carlsson

Inlägget är pingat på Intressant.

För övrigt anser jag att Sverigedemokraterna och cancern skall bekämpas.
Gå in och läs om Maddes kamp mot cancern, hennes mammas beskrivning när hon lämnade jorden och hennes pojkväns varma ord. Ge sen ditt stöd till cancerforskningen. Länk Enbart gästblogg av Anne. Skänk en gåva till Barncancerfonden

Enbart projekt har likt livet en början och ett slut. Så har jag åter hamnat i rollen som projektledare. En roll jag är väl förtrogen med. Sedan i mars har jag en tjänst som utvecklingschef, fast titeln är verksamhetsutvecklare. Jag har särskilt ansvar för profilering av min organisation i Stockholm samt för att starta stora projekt.

Utan att gå in så mycket på själva projektet kan jag säga att jag har lyckats. Nu driver vi ett stort projekt som helt klart kommer att vara profilerande för min organisation. Tanken var dock inte att jag skulle fastna som projektledare i detta projekt men i nuläget kommer det att bli just så. Jag är en van projektledare och vet hur man rattar större och komplexa projekt. Vilket krävs i detta fall.

Nå det jag egentligen skulle skriva om är att rollen som projektledare lär dig att se på problem och komplicerade och komplexa situationer på ett nytt sätt. I ett projekt så är man van att hantera olika typer av problem. Faktum är att projekt startas just för att lösa olika problemställningar. Som projektledare bukar jag säga att har du väl identifierat problemet så finns det enbart två sätt att agera på. Antingen kan du lösa problemet och då är det bara att göra det, eller så går problemet inte att lösa just nu och då får man förhålla sig till problemet. I bägge fallen är själva problemet löst, i första fallet genom att det är borttaget i det andra genom att vi tar oss runt problemet.

Det kan låta enkelt och självklart och egentligen är det precis vad det är, enkelt och självklart. Det svåra är att identifiera vari problemet består, men när det väl är gjort så är mycket löst.

Ofta läger vi fokus på fel saker, vi fokuserar allt för ofta på det vi inte kan göra något åt, på det vi för tillfället inte kan lösa.

Det projekt jag nu driver har många komplikationer och mycket jag för tillfället inte kan lösa, men jag vet till stor del vart i problemet ligger. Det innebär att det jag kan lösa nu löser jag nu och övrigt förhåller jag mig till. Det viktiga är att lägga kraft på rätt saker.

Att göra rätt är inte alltid lätt.

Enbart otrohet kan såra, kan sära älskande par. Vi lever i en lycklig bild av samsyn, en bild av gemenskap och att det för alltid är vi. Kanske blir år med karriär viktigare än en partner, kanske kommer barn och tar den plats som tidigare var min. Kanske kommer en annan kvinna, en annan man och känslorna börjar åter att svalla.

När är man egentligen otrogen? Är det så självklart att otrohet skall sättas samman med sex och varför det i så fall? Är jag otrogen i min dröm nedan? Är jag det om det enbart är en dröm? Är jag det om det är en dagdröm, en fantasi och en önskan? Var går gränsen för trohet, för otrohet?

Av någon anledning har vi satt likhetstecken med att ha sex med någon och otrohet. En del kan acceptera kramar, andra klarar pussar, några klarar kyssar men få klara ett ordentligt hångel utan att de skulle kalla det för otrohet. Nästan ingen jag mött kan tänka sig sex fullt ut utan att kalla det otrohet. Hur kommer det sig att just sex, en drift en lust får ett sådant avgörande för om vi skall betraktas som trogna eller ej?

Är det inte mer otroget att tala illa om sin partner, att baktala och skratta tillsammans med vännerna åt den egna partnern? Är inte det att vara otrogen, att lämna ut hemligheter, detaljer som är privata?

För egen del vet jag faktiskt inte om jag skulle bli mest sårad av att min partner säger sig varit sexuellt otrogen eller att jag blivit utlämnad och skrattad åt. Men det är ständigt vid just sex som vi fokuserar.

Det finns många gånger jag tvekat, många dagar jag funderat och inte vetat vad jag vill med mitt förhållande. Det gör vi nog alla mer eller mindre då och då. Men jag skulle aldrig kunna tänka mig att prata illa om eller avslöja hemligheter om min partner. Det skulle jag uppfatta som ett svek. Ett djupt och svårt svek.

I mitt förra förhållande var jag sexuellt otrogen och under perioden vi skiljde oss var vi inte alltid hel nöjda med varandra, men aldrig att jag skulle prata illa om eller avslöja privata saker om min dåvarande partner, det skulle jag uppfatta som ett djupt svek. Sedan länge är vi åter bästa vänner.

Är inte otrohet just ett svek? Är det inte då att vara otrogen att prata illa om och att avslöja hemligheter om sin partner? Jag tycker det. Frågan är vilket som är värst ett snedsprång i en bastu eller baktalande?

För en del är blotta tanken på sex med andra otrohet, gud förlåt jag är då ständigt otrogen ;-)

Var går din gräns för otrohet?

Peter PC Carlsson

Inlägget är pingat på Intressant.

För övrigt anser jag att Sverigedemokraterna och cancern skall bekämpas.
Gå in och läs om Maddes kamp mot cancern, hennes mammas beskrivning när hon lämnade jorden och hennes pojkväns varma ord. Ge sen ditt stöd till cancerforskningen. Länk Enbart gästblogg av Anne. Skänk en gåva till Barncancerfonden

... fortsätter senare.

Peter PC Carlsson

Inlägget är pingat på Intressant.

Webbtest Expressen, Otrohet, Aftonbladet

Enbart Maud har nu åter fått upp ångan. Under valrörelsen beskrev hon sig själv som en ivrig bäver. Nästan alla som är lite yngre än Maud måste tyckt att det var vansinnigt roligt. Maud måste ha sett färre amerikanska porrfilmer än vad jag gjort. Annars hade det inte undgått henne att hon pratade om ett ivrigt kvinnligt könsorgan. Nå nu är Maud åter på gång och denna gång så går hon i spetsen för ett grönt Centerparti när hon i DN-debatt skriver "Förbjud bensindrivna bilar 2025". Hon visar på både en realism och en liberal syn när hon idag i Aftonbladet anser "Rimligt att jobba längre".

Det är inget vi vill höra, att vi skall behöva jobba längre än till 65, men det är nog tyvärr nödvändigt. De politiker som pratar om en höjd pensionsålder gör det därför i termer av att vi skall ha möjlighet att jobba längre. Jovisst, men det är inte frågan om en möjlighet det är mer frågan om en realitet. Vi lever längre och är friska längre, samtidigt blir den yngre arbetande befolkningen allt mindre (procentuellt sett).

Vad det gäller Mauds ivriga bäver vågar jag inte yttra mig men nog har hon rätt när hon likt Kalifornien vill sätta ett sista datum för när bensindrivna bilar får tillverkas. Kalifornien har varit föregångare på område efter område. 1973 (om jag minns rätt) var det krav på katalysatorer på alla nya bilar i delstaten. När Sverige skulle införa detta på mitten av 80-talet så var det ett himla liv på bilindustrin. Könsneutrala äktenskap är verklighet och snart kommer fossildrivna bilar inte att få säljas. Så här har Maud rätt, det gäller ibland att tvinga fram förändringar för industrin med hjälp av lag. Och att få oss att ändra beteende med hjälp av motivation och kostnader.

Att bli tvingad att jobba längre än till 65 känns ju inte så lockande. Men vad är alternativet? Ju tidigare vi tar pension ju lägre kommer vår ersättning att bli. Som frisk pensionär vill vi leva loppan och kanske leka med en och annan ivrig bäver :-)

Enbart pepparkaksbak är något som det har tjatats om den senaste veckan. Idag blev det av. I och för sig tröttnade han snabbt på själva bakandet och ägnade mer tid till att smaka degen och sedan de klara kakorna. Det är just så som det skall vara. Barn längtar och tjatar och när de väl får det de längtar efter så kommer snabbt annat in i bilden. Så här bakas det enbart ett par plåtar, resten av pepparkakorna köper vi.

Igår var vi iväg och handlade glitter och kulor som skall hängas i granen. Det blev både guld och silver, vilket är väldigt fult ihop. Men det var vad grabben ville ha och enligt mig måste jag säga att det spelar verkligen ingen roll för jag tycker att det är fult med en plastgran och plastkulor och glitter ändå. Så, vad spelar det för roll, det är ju inte för mig granen sätts upp. Så han fick bestämma, mamman blev inte glad på färgkombinationerna. Men hon hade varit och köpt en ljusslinga som skall viras runt balkongräcket och stor svart ljusstjärna !?!?

Jag vill helst inte ha en massa pynt, jag vill än mindre ha en massa glitter och allra minst en plastig gran täckt av grejer och små ljus som ser ut som stjärnor. Men det är inte för mig som det skall julpyntas. Dels tycks det höra till inför julen och dels är det något man älskar när man är 3,5 år gammal.

Så nu skall det pyntas med plast och omaka färgkulor. Om någon vecka skall det hängas glitter över granen och ljusslingan skall lysa upp i mörkret. En av ljusslingorna slingrar vi likt grannarna redan idag runt vår balkong. Det lär inte bli snyggt, men åtminstone lite ljust. Kanske får det fart på vinteraktiviteterna (se tidigare inlägg ;-)

Jag tycker att julen har fått en allt mer märklig utformning. Det fanns en tid då Jesus födelse skulle firas (i och för sig är det inte vid jul han föddes utan det fanns redan en hednisk högtid då som kristenheten tog över). Det fanns också en tid i fattiga Sverige då julen var en tid då vi kunde äta oss mätta. Idag vet jag inte riktigt varför vi firar, det ger oss ledighet och lite ljus i den mörkaste av tider. Men vi gör det knappast längre för att kunna äta oss mäta, för att fira Jesus födelse. Knappast heller för att få lite extra lugn och ro.

Vi firar för att vi alltid har gjort det. Det är en tradition och det skall vara på ett visst vis. Vi brukar se till att ha så lite stök och stress innan jul som möjligt. Inget extra fejande och inte en massa lagande av mat. Men traditionen fyller vi och firar hos barnens farmor och farfar. Här är det jul, här är det tradition.

Men i år blir det en gran av plast, en gran med glitter i både guld och silver.

Enbart timmar kvar innan målet är nått. Eller hur!!!! Visst det är drygt 800 kronor innan vi har nått målet att samla in 100.000 kr till barncancerfonden. Detta på två månader. I morgon är det två månader sedan jag startade insamlingen och nog skall vi under denna helg se till att nå målet. Den sista månaden blir en ren bonusmånad. Jag tror att du liksom jag har givit och ge vad du kan även denna månad. Men vilka ytterligare kan du få att ge?

Igår sände barncancerfonden vår vinst för bästa insamling. Det var en Xbox 360 som var det pris jag vann. Men jag menar att vinsten skall tillfalla alla oss som velat ge till barncancerfonden. Därför gav jag den till Maddes mamma. Hon har varit i kontakt med Sahlgrenska sjukhuset avdelning 70 där Madde behandlades. De har sagt att de tacksamt tar emot denna Xbox 360. Barnen kommer att få något att göra förutom att vänta på att deras behandling skall hjälpa dem.

När hon lämnar över presenten från oss alla så kommer en journalist att följa med, jag hoppas att de tillåter att vi på denna blogg lägger upp någon bild från överlämnandet.

Jag måste säga att jag känner mig stolt, stolt över att få vara med och bidra till att vi, alla vi tillsammans nått målet. Det är mycket pengar med tanke på att vi som har samlat in har gjort det till en för oss okänd person, men en person som berört. Jag känner mig stolt.

Barncancerfonden har en egen tidning och de skriver om vår insamling. Tidningen i Trollhättan (http://www.ttela.se/) har skrivit och kommer att skriva igen.

Förutom den stora summa vi samlat in så känns det bra att ge bort Xbox 360 till barn som är drabbade av "Den jävla idioten" (det var vad Madde kallade sin cancer). Tack alla som givit. I morgon har vi nått 100.000 kr. Jag lovar :-)

Så alla ni som nu tittar in, sprid till era bloggvänner att nu ska vi genom taket, vi skall knäcka gränsen så att det smäller om det. Ju mer vi knäcker den ju bättre.

Enbart helg är något som jag kan längta efter. Särskilt när det är mycket att göra och veckodagarna avlöser varandra med otillräcklig vila som följd. Så helgen är efterlängtad. Förhoppningen är stor, vila, lugn och ro. Samtidigt skall allt som inte gjorts under veckan hinnas med. Tvätt som skall tvättas, golv som vill bli sugna rena från damm, disk och växter som behöver vatten. En son som behöver lekas, helgmiddag som skall stekas, räkningar betalas, mat som skall handlas och vänner som skall träffas. Underbara helg, kropp som skall vårdas, förhållande som skall kelas, lust som skall tillfredsställas och sömn som skall sovas.

Skönt att det äntligen är helg, film som skall ses, böcker som skall läsas, bokföring som skall göras promenader som skall promeneras. Skönt att det äntligen är helg. Nu skall jag vila, nu skall vi njuta, nu skall vi umgås och mysa. Skönt att det äntligen är helg, att det är höst då vi skall tända alla ljus av stearin, då doften av nyskalad klementin skall spridas, pepparkaksbak och en doft av glögg. Skönt att det äntligen är helg.

Peter PC Carlsson

Inlägget är pingat på Intressant.

Gå in och läs om Maddes kamp mot cancern, hennes mammas beskrivning när hon lämnade jorden och hennes pojkväns varma ord. Ge sen ditt stöd till cancerforskningen. Länk Enbart gästblogg av Anne. Skänk en gåva till Barncancerfonden.

Enbart brinna, brann, försvann.
När jag gick i gymnasiet så hade jag en förkärlek för att leka med språket. Jag hade redan tidigt ett rikt språk men är hopplös när det gäller stavning och grammatik. Dubbelteckens vara eller icke vara klarar jag inte. En enklare form av dyslexi. Nå efter en dubbeltimma i svenska där vi gick igenom hårda och mjuka verb (vilket jag idag inte vet ett smack om) så kände jag hur det spratt till i hjärnan.

Jag började att böja substantiv enligt regler för hur verb skall böjas men la till lite humor. Det kunde då bli så här:

Stol, stall, häst
Boll, ball, bil
Riksdag, riksdeg, Skogaholmslimpa
Fitta, fat, tallrik

Det var ett sätt att börja leka med ord. Grammatik kunde jag aldrig riktigt lära mig. Men jag gillade att leka med språket. Men idag känner jag mig gränslöst trött, så trött att jag känner att jag skall stanna upp och fundera. Att vara trött kan vara skönt, men det kan också kännas plågsamt om det inte blir tid att återhämta sig, att vila. Det är när man kommer i det lägget som det är farligt. Det är då vi skall se upp. Så just nu ser jag upp.

För jag vill ju inte göra verklighet av böjningen
Brinna, brann, försvann!

Peter PC Carlsson

Inlägget är pingat på Intressant.

Gå in och läs om Maddes kamp mot cancern, hennes mammas beskrivning när hon lämnade jorden och hennes pojkväns varma ord. Ge sen ditt stöd till cancerforskningen. Länk Enbart gästblogg av Anne. Skänk en gåva till Barncancerfonden.

Enbart länkat är en sida där jag samlar länkar till er som regelbundet läser bloggen Enbart. Jag lägger upp era bloggar efter att ni skrivit i förra inläggets kommentarer. Det har strömmat in inlägg vilket gläder mig. Har jag missat dig får du kontakta mig igen. Tack för att ni läser Enbart.

• Ackas finurliga funderingar -
• Adventure of life -"Livet är ett äventyr att uppleva och inte ett problem att lösa.
• Ajaxen.blogg.se -"Bara en tanke till de som behöver det"
• Alexandra - -"Min blogg är väl ganska lik många andras, skillnaden är att jag är faktiskt bäst så då måste min blogg också vara jävligt bra!"
• Angelicas blogg -
• Angelicious - "Det fins bara en av mig och det är jag"
• annelieberg blogg  -
• Bitte -"En blogg om vardagliga händelser som ibland kan vara ganska roliga."
• Cecilias blogg -
• Cleopatra VII -"En unik blogg med mycket som andra inte har och mycket andra har som jag saknar."
• Di -"En blandad livsblogg"
• Dockmamman - "Är strulig och ingående i mitt tänkande"
• En kottes tankar -"Livet i stort och smått, glädje, kärlek, foton, mat och enstaka vredesutbrott. "
• Enlitenjävlablogg -
• En Milfs bekännelse -"Rolig läsning"
• Familjeliv -"Mysig"
• Fideli -
• Filthy Florence Emergency -"En annorlunda akutmottagning där alla patienter, diagnoser och fantasier ges en liten bit space under solen."
• Finotto -"Dravel för de flesta men viktig för mig."
• Gilgamesh -
• Gisan  -"En blandad blogg som följer bloggarens berg & dalbana genom livet."
• Gunillas blogg -"Din mardröm är min vardag"
• Gussilago -"Här finns det som inte kommer ut i ord"
• Hildaz Heaven -
• Hontass - "Talar först, tänker sen.... Opps vad skrev jag nu! ;)"
• Iinnaa - "Många bollar i luften"
• IsasStyle -
• Johanna/Smulan -
• Captain Karrow -
• Karlsbergsblogg -
• Kvinna i norr - "En blandning av mitt liv"
• Lenjangels Caféer -
• Levaidag -
• Linda as she should be -
• Linas blogg -
• Livet som gåva -
• Liz83 -
• Makrames -"Allt och inget om mig själv och min familj! Har redan en länk till dig i min blogg."
• Marias betraktelser -
• Maria Rödebäck -
• Marias blogg -"Mitt blogg handlar om mig, mitt liv, mitt psykiska och fysiska mående, skvaller, musik , diggar och dissar, veckans blogg- en blogg som innehåller det mesta, ej dagens outfit då."
• Moa Henriksson -
• Mr M -"Om du är finkänslig bör du läsa den men inte säga till någon att du faktiskt gillade vad du läste."
• Nicke - "Min blogg är upplysande och förklarande och inger hopp om ett bättre liv eftersom jag också berättar om hur man gör för att må bättre."
• Nicoline på Fädernegården -
• Nina på Johangården -"En vallonprinsessas blogg - följ med i min kreativitet och låt dig förskräckas, förnöjas, förledas och förföras!"
• Nu eller aldrig -
• När livsglädjen tystnar -"Min blogg beskriver det som anses vara tabubelagt, psykiska ohälsan, skriver även om min vän som begick självmord och andra anhöriga som dött dvs sorgen efter dem."
• Opportunityoflife -"kvinnliga tankar och upplevelser av här och nu..."
• Pia Källman -"En blogg om kost, hälsa, välbefinnande och en massa annat dravel."
• Princess 55 -"En blogg för mina litterära alster"
• Realista -"En realistisk syn på världen och mig själv och en strävan efter att få sjunga och må bra."
• Resa genom livet -
• Sabinas Kamp -
• Same old stories -
• Sannas egna - "Små sanningar"
• scorpiongirl80.blogg.se - "Innehållsrik, personlig inspirerande"
• Soffia Jansson - "Min blogg om mitt liv"
• Soffie69 -"En sprallig blogg"
• Tess- "Oerhört ovanliga liv"
• Tidsoptimisten - "Glad, positiv, knasig, flamsig, sorglig, ärlig, arg, sur, en blogg om allt mellan himmel och jord, helt enkelt!"
• Turnip -
• Ulla67 -"Försöker se det stora i det lilla"
• Unoett -"Humor mitt i allt elände"
• Vardagspussel -"en beskrivning, förklaring och fördomsfri kärlek till sonen med det lilla extra."
• Vindens melodi - "En djup tänkvärd blogg om livet"
• Yllagarnets Blogg -
• Zlata -"Den är som en godis påse, med både en massa surt, salt, sött, hårt, mjukt, fluffigt och himmelskt gott. En påse gott och blandat"
  
  
  Vill du ha fler besökare gå gärna in och "pinga" på http://www.nyligen.se/ samt lägg in länken Intressant i varje inlägg.
  
  Peter PC Carlsson
  
  Inlägget är pingat på Intressant.

Enbart länk till dig fixas här!

Jag vet inte vem du är? Vem är du, vad gör du här?
Varje dag har jag en trogen skara läsare som besöker mig. Men vilka är ni? Ni blir ständigt fler. Som tack för att ni besöker mig och skriver lite om er själva i kommentaren tänkte jag lägga upp en länksida till din blogg, förutsatt att du länkar till mig. 

Besvara så mycket som möjligt om dig och din blogg, lägg upp en ny länk till mig så länkar jag dig.

Vad heter din blogg?
Vem är du?
Varför bloggar du?
Vad bloggar du ofta om?

Hur ofta besöker du http://enbart.blogg.se
Hur länge har du läst min blogg?
Vilket inlägg har du tyckt bäst om?
Vad vill du läsa mer om?
Prenumerar du på mina inlägg? (http://www.bloggkoll.com/blogg/7788/enbart) eller kanske rss feed? (http://enbart.blogg.se/index.rss)


Beskriv din blogg med en mening!

Peter PC Carlsson
Jag ser fram emot att få in kommentarer här så att jag kan lägga upp länkar till alla mina läsare.

Inlägget är pingat på Intressant.

Enbart djävulen kan vara så frestande, så förförisk, så lömsk. Var och en av oss har vi gjort olika löften för att dyrt och heligt lova att inte falla in i våra svagheter och begär. Det kan vara enkla saker som att vi lovar att inte svära, att inte äta godis, att sluta snusa, att börja motionera, att gå ner i vikt, att leva sunt, att inte dricka, att inte .... Ja vad det nu är.

Alla har vi åtminstone för oss själv satt upp mål och givit oss själva löften. I början går det bra och vi känner oss nöjda över vår viktnedgång, vår nykterhet eller vår allt bättre kondition. Men så lockar och pockar det bak hörnet. En godisbit som känns allt för svår att motstå och vi sätter våra tänder däri. Sen fortsätter rösten och vi hör hur vi övertyga oss själva med att eftersom jag nu ändå har brutit idag kan jag lika gärna göra det ordentligt och så frossar vi i våra begär.

Dagen efter är samvetet påtagligt och missnöjt. Vi straffar oss själva istället för att ömsint förlåta oss för vår otillräcklighet. Men vi straffar oss och känner skuld och skam för vårt misslyckande. Skuld och skam kan vi delvis bota med vårt belöningssystem så nu vill kroppen få belöning. Hur lätt det är att falla in i beroendet, in i begäret igen. Den onda cirkeln är åter igång.

Det spelar inte så stor roll när det rör sig om att vi vill gå ner ett par kilo, men är desto värre då det rör alkohol, droger, eller kanske spel- eller sexmissbruk. Det är mänskligt att fela, men straffar oss själva.

Nu har jag just tagit ett par viktiga steg för att komma tillrätta med mitt belöningssystem, mitt begär min åtrå efter bedövning. Det kommer att vara lätt, det kommer att vara svårt, det kommer att gå bra och det kommer att gå dåligt. Måtte jag ändå ha lärt mig att inte straffa utan att förlåta om jag åter faller i fällan.

Vi är alla sårbara, vi är alla en mur av pansar som skydd, som förnekelse. Jag har börjat att ta mina steg, små, men uttalade. Jag vill bort från mitt begär, för att åter kunna leva, åter kunna leva fullt ut.

Men när djävulen håller i rodret så är det inte lätt att stå emot. Giv mig styrka och kraft att bekämpa den del av mig som ständigt vill ge vika för mina begär. För Yes we can, vi kan stå emot, vi kan styra våra egna liv. Så med järnbeklädd näve slår jag Satan i sjön. Nu är rodret mitt och må det länge få fortsätta så.

Det är lätt att tro att vi vet hur det är i världen, för de gör ju som vi, firar både morsdag, farsdag och nytt år. Men det är nog lika olika firande som det är olika datum.

Allt är lika men olika ändå, det är detta som är mångkultur. Förstår att de stackars Sverigedemokraterna blir rädda när det finns 23 olika farsdag, 30 olika morsdag och minst 24 olika nyår att fira... Men för oss som inte räds så ger vi oss iväg och se om vi kan undersöka det nya, det mångkulturella. Yes we can!

Peter PC Carlsson

Inlägget är pingat på Intressant.

För övrigt anser jag att cancern skall bekämpas. Gå in och läs om Maddes kamp mot cancern, hennes mammas beskrivning när hon lämnade jorden och hennes pojkväns varma ord. Ge sen ditt stöd till cancerforskningen. Enbart gästblogg av Anne.

Här kommer andra delen i en djupt erotisk dröm jag haft för ett litet tag sedan. Läs först Del 1, innan Del 2 nedan. Del 3  Del 4

-------

Enbart ånga stiger upp ur våra kroppar. Jag sitter med en vit handduk runt mitt kön och försöker att koncentrera mig på att basta. Men kvinnan bredvid mig har än mer lutat sig mot mig och strax ligger hon med huvudet i mitt knä. Hennes andhämtning är tung, liksom hennes huvud mot mitt allt mer svullna kön. Jag öppnar mina ögon och ser in i hennes glansiga blick, hon är kåt. Hon vrider sig lite och lutar sin kind mot min ådersvullna lem... Hjälp vad skall jag göra?

Mannen bredvid henne har lyft upp hennes handduk och smeker först hennes vader, fötter och därefter insidan av hennes lår. Jag sitter still, känner hur det bultar i mitt kön. Jag sväljer och försöker vara skärpt.

Männen inne i hörnet skrattar och är djupt koncentrerade och inne i sin diskussion om sex. Genom ångan kan jag se solbrända armar och muskelsvälda lår. Deras historier om kön, bröst och orgasmer generar mig. Tjejerna mitt emot har gått över till massage av ryggar och hårbotten på varandra. De njutningsfulla ljuden får mig att stirra ut i ångan för att se mer.
Så känner jag hur kvinnan i mitt knä rör sitt huvud och min lem har på något vis letat sig ut ur badlakanet. En bomb av känslor rullar runt i magen när jag känner hennes kind mot min lem. Jag sluter mina ögon och håller andan.

När jag åter vågar titta ser jag hur mannen tagit av henne badlakanet och kysser sig upp längst hennes lår upp mot skötet. Hans händer är kupade och klistrade runt hennes stjärt. Jag kan inte hålla mig längre utan tar tag om kvinnans överkropp. En hand runt hennes hals. Jag tar ett lätt tag runt struphuvudet och hon ser upp på mig och flämtar. Den andra handen för jag ner till hennes nu blottade bröst. Jag kramar och smeker dem hårt.

Männen i hörnan skrattar, och jag hör hur de fortsätter att prata om sex. Kvinnorna mittemot har blivit allt tystare. Jag hör dem samtala tyst och hur de nervöst fnittrar. Strax ligger en av de tre tjejerna på golvet emellan oss. Hon tar av sig handduken och smeker sig själv över magen, höfterna, brösten för att slutligen stanna till vid sitt helt rakade sköte.... En av killarna har dragit sig närmare oss och jag ser hur han smeker sig själv under handduken.

Det pulserar i min lem, jag längtar men vågar inte ta något initiativ.... Innan jag ens hinner tänka känner jag en hand söka sig upp längst mitt lår, krama och masera min pung. Kåtheten stiger och jag är klibbig i munnen. Jag känner hur det rinner från min lem och hur mitt ollon är svullet och djupt lila färgat. 

Plötsligt sluter sig hennes läppar runt mitt kön och jag har svårt att hålla emot.... de är så vackra, så fuktiga, så sköna. Killarna andas allt tyngre och jag jag skymtar deras nu nakna kroppar genom dimman. Hennes huvud sjunker ner över min lem och jag flämtar högt av njutning. Hennes hand runt min pung smeker och drar. Genom dimman ser jag de vältränade männen smeka och kyssa varandra. Var och en har den andras hårda lem i sin hand. Min är i den vackra kvinnans mun. Mannen, hennes man har böjt sig ner och slickar henne. Hennes blygdläppar sväller det gör även jag.

Tjejerna på andra sidan börjar fnittrande att smeka sig själva. Killarna kramar varandra en stund innan de leende reser sig. Nakna och med svulna kön passerar de oss. En av killarna stannar till och vänder sig mot mig så att jag får hans lem rakt framför mitt ansikte. Jag vill gripa tag i den vackra lemmen men vågar inte, skulle vilja känna hur det känns att ha ett manligt kön i min mun. Han står där och ser på mig, ler och hans ögon har en glans av kåthet.

... fortsätter senare.

Peter PC Carlsson

Inlägget är pingat på Intressant.

Webbtest Expressen, Otrohet, Aftonbladet

Enbart äktenskap väcker politiskt käbbel vid liv. Kristdemokraterna kan inte gå med på samkönade äktenskap och då hittar Fredrik Reinfeldt en lösning som gör att förslaget om giftemål för alla som vill i detta land kan gå igenom utan att det blir en regeringskris. Detta upprör Berit Andnor, inte för att hon är emot samkönade äktenskap (hoppas jag) utan för att det inte blir en regeringskris.

Ursäkta mig! Jag som väljare ger fan i och blir förbannad av ert partipolitiska spel. Toppen att homosexuella kan få ingå äktenskap, att kristdemokraterna blir överkörda. Eller menar socialdemokraterna och Berit Andnor verkligen att det är bättre att det blir en regeringskris och samkönade äktenskap omöjliggörs?

Gud vad jag är trött på denna skit. Kanske var det därför jag aldrig blev en politiker, jag kunde hålla med mina motståndare när jag ansåg att de hade rätt. Jag kunde gå emot mina partianhängare när jag ansåg att de hade f

Är inte politik att skapa ett bättre samhälle? Jag tror att såväl Obama som McCain visade på en ny väg i politiken. Det gäller att vilja och att skapa förutsättningar, inte att anmäla till KU.

Men sakfrågan handlar om vilka som har rätt att gifta sig. Jag läste om hur en kristdemokrat ansåg att äktenskapet är skapat för att säkra fortlevnaden av vår ras. Vad är det för trams? En kvinna kan skaffa barn om hon vill helt utan att vara gift, utan att vara tillsammans med en man.

Äktenskap är ett juridiskt och ofta också kulturellt och känslomässigt förbund mellan samlevande personer.

Tidigare hade äktenskap inget med religion att göra (se tidigare länk). Jag vill påstå att äktenskap är ett förbund mellan personer som ingår äktenskapet, ett förbund där vi förbinder oss till olika löften. De ger ett skydd, ett efterlevande skydd om någon dör. Det ger också ett löfte om att leva tillsammans. Vad har detta med kön att göra? Vad har det med sex att göra, med religion och med fortplantning? Ingenting.

Oavsett om jag när gift eller ej kan jag både skaffa barn och vara troende oavsett om min partner har samma uppfattning. Jag behöver inte ens skaffa barn med min partner. Vi kan tycka att det är det självklara, att det är med vår partner vi skall skaffa barn. Det kan vi naturligtvis göra, men vi kan skaffa barn med vem som helst av motsatt kön. Vi kan också skaffa barn även om vi har samma kön, men då krävs det en allians med ett annat enkönat par av motsatt kön.

Diskussionen nu är menlös. Vi kan liksom tidigare i människans historia skaffa barn om vi vill. Det har inget med äktenskap att göra.

Äktenskap är ett förbund mellan människor som vill leva tillsammans, det skall inte kopplas samman med sex, religion eller fortplantning. Det har att göra med kärlek. Jag menar vem vill gifta sig av politiska skäl, eller vem gifter sig för att gud vill. Förutom en fanatiker? Gifter vi oss så gör vi det av kärlek, inte till politiker, inte till religion utan till människor.

Go, go. Reinfeldt, och buuuu Andnor.

Peter PC Carlsson

Inlägget är pingat på Intressant.

Gå in och läs om Maddes kamp mot cancern, hennes mammas beskrivning när hon lämnade jorden och hennes pojkväns varma ord. Ge sen ditt stöd till cancerforskningen. Enbart gästblogg av Anne.

Adam är en man som kommit lite på glid, vi har känt varandra sedan början av detta århundrade. Här kommer ytterligare ett inlägg av Adam, denna gång från när hans väg ned började.

Enbart Adam skriver här sitt tredje inlägg, tidsmässigt i hans liv är ordningen på inläggen Adam nr 1, Adam nr 3,  Adam nr 4 , Adam nr 5, Adam nr 2. Adam nr 6,  och Adam nr 7. Han har valt att vilja vara anonym men jag vet att han läser era kommentarer.
----------

Röd spya

Det var en befrielse första gången. Jag mins änn hur jag först länge gick och kände hur jag blev allt surare i magen. Först försökte jag bota med vatten, det blev bara värre, sedan med knäckebröd. Men det hjälpte inte. Syran ville ut. Tidigare hade jag kunnat stå emot, jag hade kunnat klara av att bekämpa kräkreflexerna, men nu gick det inte längre. Det ville upp och upp kom det. Då delade jag rum med ett par arbetskamrater och jag ville så diskret som möjligt ta mig ut ur kontoret, in på toaletten. På vägen ut möte jag vår ekonom som ville ha tag i mig, jag försökte säga att jag var tvungen att gå på muggen, men hon "ville bara" veta ett par saker. Jag försökte besvara och fick sedan än mer brådis till toa.

Jag han inte riktigt in! Dörren hann jag öppna, jag hann få upp locket och skulle just sätta mig på huk när den första kaskadspyan kom. Ett sådant tryck! Det bara forsade ur, gång på gång. Hela stolen blev dränkt i en röd spya gjord av vin. Gång på gång kräktes jag, reste mig och sköljde mitt ansikte och kräktes igen. Det enda som kom ut var vätska, vin, rött vin.

Under ögonen bildades djupa blå cirklar, ögonlocken blev svullna och tunga. Ansiktet blodsprängt. Jag såg plötsligt ut som en alkoholist. Jag såg ut som det jag var. Gång på gång sköljde jag mitt ansikte, fyllan kom ikapp för var gång jag kräktes. Men syran minskade, de hemska sura uppstötningarna tog slut, kroppen hade gjort sig av med det den inte längre ville ha. Alkoholen.

Lättad torkade jag rent toastolen, skurade golvet med pappershanddukar. Sen ställde jag mig framför spegeln och gjorde mitt vanliga trick mot påsar under ögonen. Jag gned och gnuggade varje påse, varje öga och varje ögonlock. Gång på gång tills jag kände att jag var helt het i ansiktet, blodet strömmade igenom och jag fortsatte ytterligare en fem minuter. Sen sköljde jag mig med kallt vatten och hyn verkade som ny. Rosig och välmasserad i ansiktet kunde jag lämna toa.

Det var två vinare som plötsligt lämnat kroppen, smaken i munnen var vin, spya och syra. Jag gick in på mitt rum. Var själv, öppnade mitt skåp och tog snabbt en ljummen pilsner. Svepte den och stoppade in en Tenor. Sakta vaknade kroppen åter till liv. Men syran fanns kvar i min mage och efter ytterligare ett par snabba öl var det dags att rusa till toa på nytt. Denna gång skummade det och jag fick ölspya i näsan. Det sved!

Någon knackade på dörren och jag svarade att det var ok. Väl ute ur toa smet jag snabbt från jobbet så att ingen skulle veta att det var jag. Magen var tom och jag kände mig både full, törstig och hungrig samtidigt. En korv med mos i korvmojjen, en pucko och en plastgaffel. Jag åt, försökte stå emot viljan att spy, lyckades. Jag tror att jag gick hem, vet att jag somnade men inte vart. Men jag minns att jag tog ett par stadiga klunkar ur en plunta från min jacka som var fylld med whiskey.

/A

Läs gärna Adam nr 2
------------

Tack Adam, för ditt inlägg, för att du delar med dig av det tunga i ditt liv. Jag vet att du kommer att läsa detta, de svar du får men jag vet också att du skiter i att svara. Det är vår ångest, du har nog av din.
Kram Adam, kram, Enbart kram!!!

Peter PC Carlsson

Inlägget är pingat på Intressant.

Enbart om inte om hade funnits så skulle mycket varit annorlunda. McCain kunde ha vunnit i nomineringen för åtta år sedan och vi hade sluppit baby Bush. Men han vann inte, Bush vann och han valde en hård linje, en oresonlig linje och påstås agera på uppdrag av Gud när han invaderar Irak. Ett krig som McCain var emot. Han hade troligen i större utsträckning sökt samförstånd istället för konfrontation. USA hade stått så mycket starkare.

Men om inte om funnits så hade McCain varit president idag istället för Bush. Troligen en mer populär sådan än vad sittande president varit och är. Men hade då missnöjet med republikanerna varit tillräckligt starkt för att välja en svart man till världens mäktigaste människa. Hade Obama kommit fram eller hade det blivit Hillary och skulle hon kunnat stå emot republikanernas kandidat med en populär president?

Om inte om fanns skulle allt vara annorlunda, men inte säkert bättre, annorlunda ja. Ändå är det nu som om inte om fanns, för det är en svart man som president i USA. Valresultat, stat för stat!

Utvecklingen går framåt, murar rivs (inte i Israel där de byggs) och USA har en svart president. Det mest märkliga är att vi tycker att det är märkligt. För inte är det med varken hudfärg eller med våra kön som vi tänker. Må bästa person vinna. Och jag tror att det var just det som skedde. McCain var en bra kandidat, framförallt med tanke på att han är republikan. Obama lyckades redan tidigare vinna över Hillary Clinton som varit en bra kandidat. För första gången har jag känslan av att valet stod mellan tre bra kandidater, tre kandidater till presidentposten som alla skulle innebära en förändring.

USA valde det mest radikala av de tre alternativen. Men som Mona Sahlin sa så skulle han uppfattas som konservativ här.

Go go Obama. Ser fram emot att du ingjuter hopp.

Peter PC Carlsson

Inlägget är pingat på Intressant.

Gå in och läs om Maddes kamp mot cancern, hennes mammas beskrivning när hon lämnade jorden och hennes pojkväns varma ord. Ge sen ditt stöd till cancerforskningen. Enbart gästblogg av Anne.

Enbart president, världens mäktigaste ämbete, utses inatt. Jag kommer att hålla mig vaken åtminstone ett tag, så som jag gör på en valvaka. Detta är ett val som i högsta grad berör världen, men det är enbart ca 130 miljoner som röstar. Det är ett val som andas hopp, hopp om förändring. Obama kommer att ha ett gigantiskt jobb framför sig. Ja jag hoppas, tror och räknar med att han kommer att vinna över McCain.

Hur det än går kommer vi att få se förändring, change. Bush har sedan länge harvat i diket och har inte förmått att komma upp på någon av Amerikas stora motorvägar igen. Under sista halvan av 1900 talet var USA ledande i världen. Den rollen håller på att utmanas och förändras. USA liksom alla andra stora riken genom tiderna riskerar att falla sönder eller att tappa sin givna ledarplats.

Under slutet av 80-talet kunde vi höra påståenden som att Reagan knäckte Sovjetunionen med sin massiva upprustning. Det ligger delar av sanning i detta, men det man glömmer att säga är att Reagan då också ökade det amerikanska underskottet. Ett jobb som bägge presidenterna Bush fortsatt med. Faran finns att det går att påstå att Bin Laden knäcker USA. Politiken behöver ändras, inte minst utrikespolitiken. Idag kan knappast ens Per Ahlmark bejubla den amerikanska närvaron i Irak.

En svart president, bara det känns som förändring. Jag hoppas på en president som är Bush raka motsats. Jag vill inte ha en president som säger att han fått ett uppdrag av gud att invadera Irak. Det är inte en president, det är en fundamentalist. Fundamentalism är farligt oavsett vem som står för den.

Det är dags för en förändring, en amerikansk politik som är mer inriktad på samarbete och samförstånd än vad vi sett under de senaste åtta åren. En risk kommer att vara att man blir protektionistisk inte minst pådrivna av fackföreningsrörelsen som vill skydda amerikanska jobb. Det kommer att fungera ett tag men långsiktigt står USA för ett starkt omställningsbehov. Samma som vi gör i hela västvärlden.

Det är vår anpassningsförmåga som avgör hur vi klarar oss i nästa årtionde. Obama ger hopp när det gäller det mesta, men inte i allt. Men som bekant från botten finns det enbart en vägg och det är upp. Jag tror att vi ser en positiv förändring, ett genombrott. Detta är ett val där det länge var en kamp mellan en kvinna och en svart man som presidentkandidat. Bara det inger hopp.

I kväll, i natt är det val, ikväll har vi hopp.

Enbart hopp.

Peter PC Carlsson

Inlägget är pingat på Intressant.

Gå in och läs om Maddes kamp mot cancern, hennes mammas beskrivning när hon lämnade jorden och hennes pojkväns varma ord. Ge sen ditt stöd till cancerforskningen. Enbart gästblogg av Anne.

Enbart Pumpans högtid är här. Redan som liten så undrade jag varför man odlade något som smakade så äckligt som just pumpa gör. Nu som vuxen vet jag ju varför. Det finns två skäl att odla pumpa, det ena är att få de goda fröna som läggs i lite grövre bröd. Det andra skälet är att använda dem till Hallowen. Alla helgons helg. Av någon anledning vill vi ha just pumpa att skulptera i denna helg. En del skulpturer blir dessutom som fantastiska konstverk.

Arnold Schwarzenegger tycker att Barack Obama borde pumpa. Men det är klart han menar ju då inte att han skall sitta och tälja i en grönsak utan att han skulle bygga sina muskler. Det är klart att en president behöver en stark hjärna, men på vilket sätt det blir bättre med en översväld kropp framgår inte. Men det är klart att en Terminator är kanske det som skall driva världens största ekonomi. Det verkar ju varit mottot för sittande president.

Ibland blir jag förvånad över en del resonemang. Vem kan på allvar kolla på Obama och beklaga sig över hans kropp. Obama skulle ju kunna kontra och säga att Guvenören Arnold och McCain ser onaturligt bleka ut, de har både färglös hy och färglös politik. Det vore åtminstone delvis sant :-)

Enbart ångbastu med tät och varm dimma var scenen för min dröm. Här liksom i verkligheten är en ångbastu ofta gemensam. Tur att man inte kan göras ansvarig för sina drömmar. Eftersom drömmen kändes så verklig och erotisk skrev jag ner den för att kunna minnas och fortsätta att drömma om så på dagen.

------------
Med ett stort badlakan runt midjan sitter jag och lutar mig mot kaklet. Svetten rinner och det droppar från väggar och tak. Sikten i bastun är kanske en meter så tjejerna rakt framför mig kan jag inte se mer än i sina konturer. Alla tre verkar energifyllda och glada, alla sitter med samma vita badlakan. En av dem har badlakanet som en kille, så att hela överkroppen syns. Eller snarare skulle synas om inte dimman vore så tät. Förutom deras röster hörs ett konstant pysande från ånga som tränger fram längst golvet. Ånga som smeker både deras och mina fötter och ben.

En kittlande känsla sprider sig från magen och ut, ner, upp. Det börjar kännas varmt i kroppen. Genom tät dimma ser jag konturer av deras kroppar. Jag kan inte låta bli att titta efter de blottade brösten. Medan kropparna värms och blicken söker fäste så glider ytterligare ett badlakan ner till höften. Lite fnissande blandas med den pysande ångan. Två av tjejerna gnider sina välformade vader och fötter. Ofrivilligt letar sig min blick upp längst varje ben, upp för att mötas av badlakan eller en allt för tät ånga för att kunna se in där benen möts.

Till vänster om mig sitter en kille enbart iklädd en tajt badbyxa. Ett val han kanske ångrar då den inte kan dölja hans tilltagande upphetsning. Tjejerna fnittrar och han försöker sitta med benen i kors. Hans håriga ben är svällda av muskler, längst bröstkorgen rinner droppar av svett och vatten ner till en solbränd och rutig mage. Jag sväljer och följer dropparnas färd ner mot hans midja. Han ser hur jag studerar honom, ler och gnider handen mot sin bröstkorg. Mer droppar rinner ner och de svarta badbyxorna kan inte ens längre dölja ådrorna på hans lem, än mindre dess hårdhet, grovhet och längd. Med detta hårda stånd reser han sig upp rakt framför kvinnorna och mig, vänder sig ett varv och går sedan ut. Generat fnittrar vi och i dimmans skydd är det mer än jag som måste röra mitt egna kön.

Jag kan höra, men inte se, att dörren öppnas. Så ser jag ett par komma in. Kanske är det för att få en skymt av kvinnorna mitt emot som de sätter sig bredvid mig. Kvinnan ställer sig till höger om mig och mannen än längre in i dimman. Badlakanet lossar hon och visar mig hela sin vackra bak. När hon lätt böjer sig fram kommer hennes välformade stjärt än närmare mitt ansikte, genom dimman ser jag att hennes kön är rakat bak och blygdläpparna lätt särade. En svag men upphetsande doft av kön når min näsa och det går ilningar rakt ner i min lem. Dörren öppnas på nytt och två grova män vandrar pratandes in. De märker inget av den erotiska spänning och doft som finns i bastun utan sätter sig längst in i dimman och fortsätter sitt samtal. Under tiden har den vackra kvinnan vid min sida rättat till sitt badlakan och "råkat" stryka sitt lår mot min överarm när hon satte sig.

Förutom de nyanlända bägge männen så är det nu tyst i bastun, ångan pyser och inte ens tjejerna mittemot fnittrar. Men de fortsätter att gnida sina lemmar med händerna. Kvinnan bredvid mig sitter med lätt särade ben hennes vänstra axel rör vid min högra överarm. Trotts värmen njuter jag av hennes beröring och sluter mina ögon. Jag tvingas gång på gång att rätta till min handduk så att den skall fortsätta att dölja mitt allt mer tilltagande stånd. Jag hör en allt tyngre andhämtning och förstår att något är på gång bredvid mig. När jag öppnar ögonen är dimman tätare än på länge men jag kan se hur manen bredvid fört in sin hand under kvinnans badlakan. Handen söker sig upp från hennes högra knä och söker sig in under badlakanet. Hon särar lätt på benen och antagligen utan att tänka på det lutar hon sig mer mot mig....

... fortsätter här Del 2,

Peter PC Carlsson

Inlägget är pingat på Intressant.

Webbtest Expressen, Otrohet, Aftonbladet sexliv,