Enbart Zürich är huvudstaden i Schweiz och väster om Zürich ligger en stad som heter Bolligen. I skogen utanför Bolligen lever en kvinna som varit anmäld försvunnen i tolv år. 1997 försvann hon från sitt hem utanför Berlin. Inte ett spår lämnade hon efter sig. 40 år gammal lämnade hon det liv hon hade, ofrivilligt eller frivilligt men kvar blev hennes son som undrade vad mamma tagit vägen.

Tolv år senare finner man henne levandes och välmående men boendes i skogen i Schweiz. Hon ville inte hem igen. Det finns tillfällen då var och en av oss kan få en känsla av att vi vill lämna allt och tänker att vi bara vill fly, bara åka iväg. Men det bli inte mer än just en tanke, vi stannar där och återgå till våra liv.

Men hur kan man hamna i en situation där man hellre flyr bort från sitt barn och bosätter sig i skogen i ett helt annat land, långt bort från sin familj? Uppenbarligen kan man hamna i en situation där man inte längre orkar med sitt nuvarande liv utan bryter upp och lämnar allt. I staden finner vi dem i parker och på torg. Människor som brutit upp och lämnat. En del frivilligt och andra har hamnat där ändå.

Lika lite som man kan tvinga kvinnan att flytta hem till sin familj lika lite kan vi tvinga våra hemlösa. Det enda vi kan göra är att erbjuda och söka sätt att öka deras livsmöjligheter. Även om det är kommuner och stater som har ansvaret kan var och en av oss bidra genom vanligt hyfs som att svara på tilltal eller genom att säga hej. Vem vet, en dag kanske någon av oss tröttnar och bestämmer oss för att lämna allt för att bo i skogen. De vi möter är alltid medmänniskor oavsett om de är hemlösa eller ej.

Rösta på månadens blogg i rutan till vänster på första sidan! Läs mer!

Peter PC Carlsson

För övrigt anser jag att Sverigedemokraterna och cancern skall bekämpas! Skänk till Sveriges största blogginsamling för barncancerfonden.

Gör ENBART som favorit på Nyligen  Intressant?