Enbart pingvin, en kungspingvin som blivit adlad. Jo visst du läste rätt, adlad. Sir Nils Olav. I DN kan man läsa om hur pingvinens militära bana gått spikrakt upp. Via SVT kan man ser Sir Nils Olav inspektera de Norska trupperna. Att han dog en gång hindrade inte att han fick leva vidare. Dock i form av en ny pingvin som genast antog den forne pingvinens militära grad.

Pingvinen bor till vardags i Edinburgs djurpark. Om du nu trodde att det var Britterna som adlade honom så har du fel. Det är vårt västliga grannland Norge som står för denna militarisering av Kungspingvinen. Det är inte utan att jag blir konfunderad på vår egen försvarsminister Sten Tolgfors. Han vill ju inleda ett militär samverkan med just Norge. Är det månne kungspingvinerna som skall ta hand om det gemensamma försvaret?

Ja, det är lätt att tro att det är en Norgehistoria vilket det ju också är, en sann sådan. Fast det kanske funkar bra, jag menar vem vill döda dessa söta varelse. Nej naturligtvis har Norge helt enkelt kommit på en smart militär strategi, rekrytera och i militära grader upphöja kungspingvinerna. Det ska bli spännande att se när Tolgfors påbörjar omdaningen av det svenska försvaret. Vår kära överbefälhavare Håkan Syrén må fasa för sitt jobb för nu kommer de "Norska Kungspingvinerna", tränade i Edinburgs djurpark.

Förutom att de inte kräver lön, ingen vill döda dem så har de också förmåga att färdas under vatten. Ubåtarnas historia lär därmed vara till ända för nu är kungspingvinerna här.

Det enda som möjligen skulle kunna vara en nackdel med en bataljon, eller för den delen en armada av Kungspingviner det är att de inte kan skjuta. Men och andra sidan är det ju svårt att komma närmare en fredlig trupp.

Jag lyfter på hatten och bugar mig inför Norges och Tolgfors geniala militära strategi. Ser fram emot de första gemensamma Norsk-Svenska kungspingvinstrupperna som sänds iväg på FN uppdrag. Ett första vore kanske att trampa minor i Afghanistan. Det skulle väcka omvärldens vrede mot minor när CNN kablar ut de första bilderna på de minröjande små kungspingvinerna som en efter en far i luften när de gör stigarna fria från minor så att barnen kan gå till skolan.

Nu skulle även djurrättsaktivisterna vakna, för sprängda pingviner går ju inte an. Det är illa nog med små Afghanska barn, men hallo, någon måtta får det vara. Kungspingviner. Nej där går gränsen.

Peter PC Carlsson

Pingat på Intressant.

Enbart leva just idag.
Det är just idag vi lever, just nu som är vårt liv. Det kan vara en bra dag, en dålig dag eller kanske till och med en hemsk dag. Men det är denna dag som är vårt liv, denna dag som är livet. När det är tungt, närdet är svårt, kan vi sluta ögonen och tänka. "Even this will pas".

Så är det även detta vill passera, förgå och bli till intet.

Det är vad vi gör av dagen, av just den dag vi lever som räknas. Vi kan enbart göra vårt bästa, enbart göra så gott vi kan.

Det är så lätt att fly, att söka sig bort, söka sig från istället för att gå igenom. Gå igenom det vi måste, det som håller vårt hjärta i sin hand, det som håller oss kvar, som för oss bort. Vi behöver läraoss att stå ut, att gå igenom. En dag, en dag i vårt liv. Vi tar den behandlar den och hanterar den så olika beroende på hur vi mår, vad vi vill och vilka vi är.

Men tänker vi någonsin på vad vi vill, vad det vi gör kommer att leda till? Jag vill leva, leva nu och göra det fullt ut. Men hur är det möjligt och hur kan jag leva det?

Peter PC Carlsson

Pingat på Intressant.

Yngste sonen

Enbart alldaglig är oftast vad jag känner mig som. En människa bland alla andra. En vanlig dag på jobbet känner jag ofta att jag inte gör skäl för min lön. Men så vissa dagar så exploderar jag, det sprudlar och jag finner vägar till kontakter jag inte ens funderat på. Är det vad som kallas Flow? Kanske, kanske inte. Men jag kan finna vägar, vägar till nya former av samverkan. Dessa dagar känner jag mig så mycket mer än alldaglig. Dessa dagar känner jag att jag gör rätta för min lön.

Det krävs tålamod att kunna lita på sin egen förmåga att skapa de kontakter som krävs. Just nu står jag i just det vägskälet. Snart kommer jag att veta hur det går. Snart vet jag hur jag lyckats skapa band som ger en vinna vinna situation för alla inblandade.

Just i denna stund tillåter jag mig att känna mig nöjd. Nöjd med den jag är och med det jag gör.

Peter PC Carlsson

Enbart söt, så som ett barn. Söt som ett älskande par, söt som en liten valp, som en kattunge. Söt, vill kunna vara söt, liten och söt. Så länge sedan jag kunde vara liten och söt. Nu är jag mer som en flodhäst som försöker att le för att se söt ut. Det är inte alltid så lätt. Att vara stor har sina fördelar, men det är svårt att få sitta i någons knä. Skulle vilja sitta i ditt knä. Vilja vara liten, vara skör spröd och behöva din trygga famn.

Vad är vi utan att få bekräftelse av varandra? Hur vore vårt självförtroende utan bekräftelse. Vad vore vi utan att vi fick veta att vi var och är ok? Inget. Men var lugn, för du är ok, du har ett liv som är värt att leva. Du lever och det är nog. Så gör jag. Jag lever och för det är jag nöjd, med det är jag tillfreds. I mitt liv vill jag fylla på, jag vill ha intryck, jag vill ha en uppgift. Men jag lever och med det är jag nöjd. Åtminstone så länge jag har en mening att spela.

Kanske läks alla sår, kanske är det så. Men vilken tröst är det just nu, nu då det är tungt, nu då det är svårt att leva? Att gå och gå vidare gör vi ständigt, ständigt vandrar vi fram, vandrar vi på. Men vart och varför? Vi kan ställa frågor, vi kan söka svar, men vi vandrar, vi går. Mening, mening, vart finns du?.

Jag ser din söta nunna, jag ser ditt söta fejs, vad söker du, varför söker du? Jag vet ej vad du vill, eller varför du vill, men jag finns och det är allt jag kan erbjuda. Mer har jag ej att ge.

Söt är jag när jag sover, söt för att jag ser dig. Vill så gärna vara söt, låt mig vara det. Låt klumpen vara det, söt. Enbart det, söt.

Vad mer har jag att kräva, att begära att längta efter, än att känna mig söt, att känna mig bekräftad och efterlängtad?

Enbart så söt, söt som få. Så söt så!

Peter PC Carlsson

Enbart drömmar om att var dag ska bli den bästa, ska bli just så som vi vill att den skall vara. Vi människor har drömmar om så mycket, en del stora en del små. Det viktigaste är att vi drömmer att vi vill något med vår tid, med vårt liv. Ibland är drömmen att kunna stiga upp ta på sig och klara av just den dag som väntar. Ibland är drömmen att resa om så inte till månen så kanske på besök hos vänner eller kanske en dröm om en semester i sol. En dröm om värme och bad. En dröm om kärlek Vi drömmer alltså finns vi. Det är drömmar som får oss att vilja, som får oss att ta steg.

För en del är drömmen ett eget hem, att få sova inne, att kunna äta sig mätt, att slippa frysa. För andra är det att få kraften att lämna sitt hem, att kunna gå, att bli fri, att gå vidare. Men alla har vi drömmar hur olika de än må vara så är drömmarna just våra. Visst är våra drömmar olika men de har en sak gemensamt, att få det bättre. Att bli något annat, något mer. Vi drömmer om något som inte är, något vi inte är, något vi inte har men något vi önskar. Drömmen om ett bättre liv, ett annat liv.

Ofta tänker jag vilka hjältar som varje dag lever sina liv. I blogg efter blogg delar människor med sig av sin sorg, sin ensamhet, sina problem, sin vardag. Delar med sig av hur man blivit inte tack vare sin bakgrund utan trotts sin bakgrund. Vilka hjältar, vilka vardagshjältar som varje dag stiger upp, som varje dag klarar av sitt liv trotts att deras drömmar ännu inte slagit in.

Vad kan vara större än just det, att leva sitt liv, att klara sitt liv, att göra det bästa av det och fortsätta att drömma om att det ska bli bättre. Ett liv där vi klarar att ge kärlek till de vi älskar, ett liv där vi klarar att älska oss själva för just de vi är. Vilka hjältar och vilken dröm att drömma.

Så dröm, för guds skull, dröm. Dröm om ett liv du vill leva men lev det liv du lever. För du är en hjälte, om än en drömmande hjälte.

Enbart drömmar

Peter PC Carlsson

Enbart idag har jag fått två underbara komplimanger. Ska jag bli generad eller ska jag skippa den falska blygheten och tacka? Självklart ska jag tacka. Tack för era värmande ord.
Sedan förra inlägget har jag varit ute med min lilla grabb. Försökt att trötta ut honom så att han skall vara vaken så länge som möjligt idag innan han sover sin skönhetssömn. Kanske kan även jag klara mig till efter tolvslaget. Nåja. Nu kommer här mitt svar som jag skrev till Helena (förra inlägget hade hon en kommentar och där svarade jag).

"Att följa med en liten ut är alltid ett äventyr. Det blir inte alltid som man själv har tänkt sig. Den mysiga lilla utflykten för att grilla kan med barnens hjälp förvandlas till vad som helst. Jag och Leon gick ut för att slänga en del skräp och i sopsorteringen hade någon kastat en jättebil, den körde Leon runt med ett tag, var tvungen att putta runt honom i den innan han släppte den. Det hade jag inte räknat med. Inte heller att han skulle åka kana genom en vattenpöl landa på marken och slå i huvudet. Men efter ett par sekunders ajaj så kände jag igenom honom igen. Nästa backe att bestiga. Det går att smutsa ner en overall på mindre än en minut. Leon har bevisat det flera gånger. Ett grälande par på en parkbänk försökte tala ut om livets eländigheter, det satte Leon P för. Hej, gör du? Ja det kan man ju undra tänkte jag när de slutade att skälla på varandra. Vante sa Leon och visade sin hand. Hur kan man vara sur då? Inte lätt. Så hopp och skutt så kommer nästa utmaning. Livet ligger där framför fötterna och det är bara att erövra det. Låt oss lära av barnen hur man lever sina liv, öppna och villiga till allt."

Som jag tidigare nämnt så gillar jag Gardell. Följande text har jag hämtat från honom. Förlåt Jonas det är inte en stöld bara en olaglig kopia... hmm vad nu skillnaden är.

Jonas Gardell 070212

"Försoning är enligt min definition att acceptera att något som har hänt har hänt och att jag måste ha en relation till det.
Att släppa taget om själva händelsen.
Förlåtelse är något helt annat, mycket svårare, men tyvärr höll jag på att säga, också helt nödvändigt.
Om försoning är att släppa taget om själva händelsen är förlåtelse att släppa taget om förövaren.
Att finna kraft och ork någonstans inom sig att säga också till förövaren: "Ta din säng, res dig upp och gå.
För det är först när vi gjort det som vi själva är fullständigt fria att själva gå vidare.
Så länge vi inte förlåtit är vi fastbundna vid, länkade samman med förövaren, honom eller henne vi vill bli fria ifrån.
Vi måste själva släppa taget.
Det är skillnaden mellan försoning och förlåtelse."

Du har så rätt, att släppa taget är ju att förlora fotfästet för ett litet tag, men precis det vi behöver för att byta bana, föra att träda an på en ny stig. Ge upp! Släppa oförrätter bakom oss och gå vidare. Vad annat kan vi göra om vi inte vill vältra oss i vedemödorna. Så låt oss släppa taget, det är aldrig för sent att ge upp. Jag har det numera som mitt ordspråk. De flesta brukar skratta åt mig, men jag menar allvar. Det är aldrig för sent att ge upp. Hur nära man än är mållinjen är det aldrig för sent att ge upp. Ibland är det just det som behövs, att ge upp för att kunna komma vidare. Och det bästa är att det aldrig är för sent att ge upp. När som helst kan vi sluta kasta pengar in i Hallandsåsen och ge upp. Detta var fel, detta var ett misslyckande och det är bättre att sluta nu än om ytterligare tre miljarder.

Du kan när du vill ge upp, släppa taget och börja om, gå vidare, ta tag i ditt liv och gå vidare. Frågan är bara vart vi skall gå. Men det viktigaste är att bli fri. Så låt oss förlåta denna dag av löften.

Enbart plagiat.

Peter PC Carlsson

Enbart slut, året är slut och själv är jag trött. Som vanligt ser vi kavalkader av reportage om året som var och om hur nästa år ska bli bättre. Vi ger löften som vi tycks tävla med varandra om att bryta så snabbt som möjligt. Allt ska bli bättre, bättre.

Nyår blir en symbol för vårt hopp och våra drömmar. Vi drömmer om hur det kunde vara, hur vi vill att det skall vara. Det är därför vi ger våra löften, för att vi vill förändra och det enda vi kan förändra är oss själva. Så nu säljs årskort på gym som aldrig förr. Kort efter kort läggs i byrålådor för att enbart användas en gång eller två. Löparskor köps och ställs in i garderober. Löften om en snus och rökfri framtid ges och tas snart tillbaks.

De flesta av våra löften rör vår kropp och vår hälsa. Vi både vill se bra ut och må bra. Vi vill vara attraktiva och vi vill leva för evigt. Det är drömmar och idag är en dag då vi drömmer. Själv ger jag aldrig nyårslöfte så jag har mina drömmar kvar. Drömmer om att livet vore bättre, att jag mådde bättre, var smal och kraftfull, var frisk med fri tillgång till pengar och sex. Ja, jag har mina drömmar kvar och de löften jag ger de ger jag inte idag. För idag är en dag av drömmar, om hur allt kunde vara och om hur allt blir bättre. Idag är drömmarnas värld och jag lever i mina drömmars stad.

Så gott slut ni onda drömmar och gott nytt alla ni goda drömmar. Några drömmar blir sanna men bara de jag själv gör förverkliga.

Enbart drömmar.

Peter PC Carlsson