Enbart vardag som går är en del av vårt liv, är vårt liv. Enbart just denna dag, denna vardag är det jag lever för. Det är lätt att halka, börja drömma och fly in i dem mitt i vardagen. Fly bort från det som vi ser som trist och tråkigt. Istället för att inse och göra det bästa av just det som är vårt liv. Var dag är mitt liv och det är vardagar som är den största delen av livet.

Att leva i framtiden, dåtiden eller någon annanstans är inget annat än en flykt. Ändå är det så svårt att leva just nu, att leva idag, att leva var dag och ta den till vara.

Under fem dygn låg jag inne på sjukhus för en akut gallstensanfall. Jag låg i ett rum med fyra andra människor och en massa sköterskor som kom in och tog hand om oss. Jag låg där och kände hur smärtan kom och hur den gick. (Mer om det sedan, hur den kan vara relativ). Vi var fyra personer som just då under dessa dagar delade vårt liv med varandra. Det var just då detta som var mitt liv.

Det är i dessa stunder som det är en konst att kunna leva. Att kunna finna mening och njutning av den dag som är, trotts smärta och dofter från allt för slappa tarmar, svettiga lakan och från en sjukvård som är långt ifrån ren.

Uno, mannen bredvid mig var de första dagarna så borta att han kunde inte ens trycka på larmknappen när han behövde det. Han kunde inte prata, åtminstone inget som vi kunde förstå. Hans hy var så gul att det var omöjligt att förstå att hud kan ha den färgen. Hans gångar mellan lever och galla var täppta så reningen i kroppen fungerade inte så som de skulle.

Anita, kvinnan mitt emot mig var pigg och glad de första dagarna. Hon hade opererats en gång fören månad sedan för sin cancer i magsäcken. Nu hade hon nästan ingen magsäck kvar och hon fick sin näring genom dropp. En stor påse med en vit vätska som sakta rann in i hennes arm dag efter dag, liter efter liter. Genom näsan gick en slang ner i en påse, dit rann magsafterna, eftersom öppningen till tarmen fortfarande var tom och hon väntade på en ny operation.

Fadima, hette kvinnan snett emot mig. Hon var den enda som var yngre än jag i rummet. Hennes smärta tycktes tävla med min och vi växlade att kalla på sköterskorna för att be om mer medicin. Aldrig tidigare har jag hört talas om bukspottsinflamation. För henne var det tredje gången hon låg inne för samma sak.

Vi delade liv några dagar, Fadima, Anita, Uno och jag. Samma avdelning och i väntan på att vårt vanliga liv skulle återvända. Fritt från sjukdom och från smärta. Men nu låg vi här, nu delade vi rum och nu delade vi våra stunder med varandra.

Först njöt jag av stillheten, av lugnet, av att kunna ligga i lugn och ro och bara läsa. Så jag läste, bok efter bok. Fadima pratade i telefon, samtal efter samtal och Anita fick besök efter besök. Uno, fick också besök men det var mest de besökande som pratade, han låg tyst och var bara gul.

Så tog de bort Uno, hans gångar skulle rensas och han var borta hela dagen. Anita skulle opereras och hon berättade det för alla som kom dit och för alla som ringde. Men hennes operation, liksom min blev uppskjuten dag efter dag. Det kom ständigt nya patienter som var i större behov av vård och operation än vad vi var. Så hennes vita dropp fortsatte att rinna in i hennes arm. Fadima blev dag efter dag bättre, smärtan minskade och hon sluddrade inte längre när hon pratade. Sluddrandet kom från de starka smärtstillande mediciner hon fick från början.'

På natten brukade jag och Anita turas om att vakna, tända lampan och läsa några kapitel. Sedan släcka den igen och somna om. Uno låg hela tiden tyst så när på sina gaser och sitt snarkande. Han var fortfarande gul. Fadima var tyst. Nätterna gick och vi väntade.

Så en morgon när jag vaknade, natten efter att jag skulle ha opererats var Anita borta, hon var på operation. Uno kördes åter bort för en ny rensning av gångarna och jag lästa min bok. Fadima pratade i telefon och sköterskorna gick sina rundor. Fick fick tabletter att svälja och när det blev allt för svår smärta kom sprutorna fram.

För en kort stund kunde jag då försvinna bort, bort från den dag som var mitt liv. Det onda var borta och jag kände inget annat än att hela världen snurrade runt. Jag brukade försöka läsa, men kunde inte koncentrera mig. Jag brukade försöka gå men var tvungen att håla mig i min droppstång. Oftast somnade jag, sov en stund och vaknade fortfarande utan smärta och ville att världen skulle slutat att snurra. Det hade den. Jag njöt en stund, kände hur det kunde vara, hur det en gång varit.

Fortfarande låg jag där och väntade på Jocke med kniven. Så kom han, han gled in i sina gröna kläder bara en iten stund efter det att de åter rullat in Anita som ni var trött och helt tyst. Om en och en halv timme skulle det vara min tur. Så var han borta, så gick han och jag hade ju massor av frågor. Men han var borta.

Jag steg upp, gick till duschen och gjorde mig ren, tog på mig rena kläder, rakade mig och såg till att tömma min blåsa.

Även dessa dagar är mitt liv, var dag är mitt liv och jag lever nu. Det är nu jag lever och det är i denna stund jag vill finna njutning och anledning att må bra.

Peter PC Carlsson

Inlägget är pingat på Intressant. Ta gärna ställning mot FRA-lagen och läs tidigare inlägg. Här kan du också komma i kontakt med din riksdagsledamot.

Enbart ont, lite smärta. Ändå gick det bra, så mycket bättre än vad jag kunde våga hoppas på. Efter ett antal anfall varav fyra lett till att jag fått åka in akut till sjukhus så är nu gallan borta. Titthålsoperation, fyra små hål. Tidigare var detta en stor operation, nu är det fyra små hål i en människas buk. Hål som gör platsför en liten kamera, ett par verktyg att klippa och skära samt för ett verktyg som kan dra ut den infekterade och stenfyllda gallan.

Fyra små håll, och det är bara att ställa sig på benen ett par timmar efter operationen. Höll balansen med hjälp av droppstången när jag gick. En droppstång på fem hjul. En balansakt där jag vandrade fram och tillbaks i korridoren för att inte åter somna.

Kvar som ett minne av min gallsten finns fyra hål. De går rakt igenom buken och kommer att göra ont ett par dagar. Något blöder och jag är trött. Ändå är det lättnad som jag känner, stor lättnad. Trotts att gallan enbart vägde några hundra gram. Men den stora intensiva smärtan som kunde komma utan förvarning. Ja den väntar jag mig inte längre. Nu är det enbart fyra små håll. Håll efter instrument som trängt in i mig som gjort sitt uppdrag som tagit bort grunden till min fysiska smärta.

Nu är det bara några dagars vila som gäller. Ligger hemma i soffan eller i sängen. Vandrar iväg till kiosken och sedan hem igen. Tar det lugnt. Det som nu gör ont är intet mot vad som varit. Jag kan nästan välkomna den, smärtan från de fyra såren.

Nu är det vila som gäller.

Peter PC Carlsson

P.S. Hade ändå inga planer på att gå på Pride i år, just nu tror jag inte ens att jag ens kunnat det. Fast det är ju klart det är en vecka till.

Inlägget är pingat på Intressant. Se tidigare inlägg.

Ta ställning och kontakta en riksdagsledamot vad det gäller FRA-lagen.

Enbart folkomröstning är något som är och skall vara ett undantag i en representativ demokrati. Det har hittills hållits sex omröstningar i Sverige. Nu är det dags för en sjunde! I Sverige finns det ingen möjlighet till Folkinitiativ, dvs att vi vanliga medborgare (icke riksdagsledamöter) tar initiativ till en omröstning i en fråga vi anser viktig. Det är enbart riksdagsledamöter som kan ta detta initiativ. Men vi kan få dem att ta initiativet genom vår opinion.

281 riksdagsledamöter röstade 143 för och 138 emot FRA-lagen. Det är dock till alla 349 ledamöter vi nu vänder oss och kräver en folkomröstning om vi vill bli övervakade. Ge en kommentar om du är för en folkomröstning. Skriv inte FRA skriv FÖR folokomröstning!!!

Själv är jag i grunden emot folkomröstningar då det krävs allt för mycket från oss vanliga medborgare för att kunna ta ställning. Men när de folkvalda sviker sina ideal och idéer så är det vår plikt att påtala det för dem. Så skriv under. Uppge ditt namn och var du bor.

Möjligheten till rådgivande folkomröstning infördes 1922 och samma år genomfördes en omröstning om "Rusdrycker" (det blev nej), 1955 var det dags för Högertrafik (ett rungande nej), 1957 var det dags för pensionsfrågan (där allmän pension vann), 1980 var det dags för kärnkraftsomröstningen (linje 2 vann som innebar avveckling med "förnuft"), 1994 var det omröstning om svenskt medlemskap i EU (ja vann) och 2003 var det omröstning om införandet av Euron (nej vann, men genom medlemskapet i EU har vi redan sagt ja. Det är enbart en fråga om när vi skall införa Euron.)

Här är alla Sveriges riksdagsledamöter som vi skall få att inse att vi inte vill bli avlyssnade för "rikets säkerhet". Skriv gärna ett personligt brev till var och en. En enkel text kan vara följande.

"Hej kära ledamot!

Jag röstade på ditt parti i senaste valet och nu vill jag att du lyssnar på mig som medborgare och väljare. FRA-lagen där det ges möjlighet att avlyssna oss vanliga medborgare utan brottsmisstanke har ett svagt stöd. Jag vill därför att du i riksdagen väcker frågan om att vi skall folkomrösta om avlyssning. Jag vill inte ha ett samhälle som kontrollerar oss medborgare utan misstanke på brott. Det tror jag inte att du vill heller. Det är fel, liksom det är fel att sätta personer i Guantanamo utan rättegång. Vi måste välja hur vi vill att vårt samhälle skall vara. Jag vill att det fortsättningsvis skall vara öppet och fritt. Vad vill du?

Väck frågan om folkomröstning! Gör det nu!

Vänligen

Peter PC Carlsson

E-post peter.carlsson@sensus.se"

Ta detta som stöd skriv en kommentar på min blogg och sänd till just din ledamot. Ta texten ovan och byt namn, eller skriv en egen text där du kräver ett agerande från din ledamot.

Följande gäller för folkomröstning i Sverige:

Det är riksdagen som beslutar om folkomröstning. En särskild lag stiftas, och där bestäms dels vilken fråga som ska ställas, dels dagen för omröstningen. Om inte annat bestäms är rösträtten densamma som vid val till riksdagen, det vill säga den som fyller 18 år senast på dagen för folkomröstningen och är svensk medborgare får delta.

Gör din röst hörd, ta kontakt med "Din" ledamot och kräv folkomröstning om avlyssning NU!

Centerpartiet

Andersson, Jan Hallands län, plats 127

Bergström, Sven Gävleborgs län, plats 106

Carlsson, Ulrika Västra Götalands läns östra, plats 195

Danielsson, Staffan  Östergötlands län, plats 89

Ericson, Lars-Ivar  Skåne läns norra och östra, plats 39

Eriksson, Erik A Värmlands län, plats 103

Federley, Fredrick Stockholms kommun, plats 315

Johansson, Annie Jönköpings län, plats 327

Johansson, Jörgen  Västmanlands län, plats 235

Johansson, Kenneth Dalarnas län, plats 47

Kornevik Jakobsson, Maria  Västra Götalands läns västra, plats 41

Larsen, Sofia Örebro län, plats 232

Levi, Lennart  Stockholms län, plats 213

Linander, Johan  Skåne läns södra, plats 259

Lodenius, Per Stockholms län, plats 318

Lundgren, Kerstin Stockholms län, plats 143

Nilsson, Karin Kronobergs län, plats 182

Pettersson, Lennart Skåne läns västra, plats 293

Qarlsson, Annika  Västra Götalands läns norra, plats 300

Sandström, Åke Västerbottens län, plats 138

Selin Lindgren, Eva Göteborgs kommun, plats 296

Sellén, Birgitta Västernorrlands län, plats 2

Ternström, Solveig Stockholms kommun, plats 209

Tiefensee, Roger Södermanlands län, plats 86

Tornberg, Stefan  Norrbottens län, plats 348

Västerteg, Claes Västra Götalands läns södra, plats 266

Zander, Solveig  Uppsala län, plats 322

Åkesson, Anders  Kalmar län, plats 120

Åsling, Per  Jämtlands län, plats 311

Folkpartiet

Acketoft, Tina Skåne läns västra, plats 257

Andrén, Gunnar Stockholms län, plats 142

Backman, Hans Gävleborgs län, plats 137

Berliner, Agneta Västmanlands län, plats 307

Brodén, Anita Västra Götalands läns norra, plats 264

Ertsborn, Jan Hallands län, plats 97

Flyborg, Eva Göteborgs kommun, plats 191

Granbom, Karin Östergötlands län, plats 88

Hagberg, Liselott Södermanlands län, plats 3

Hamilton, Carl B  Stockholms kommun, plats 171

Hellquist, Solveig  Västernorrlands län, plats 310

Krantz, Tobias  Jönköpings län, plats 290

Larsson, Nina Värmlands län, plats 133

Lindberg, Camilla Dalarnas län, plats 199

Lundqvist-Brömster, Maria Västerbottens län, plats 202

Malm, Fredrik Stockholms kommun, plats 244

Nilsson, Ulf Skåne läns södra, plats 154

Nylander, Christer Skåne läns norra och östra, plats 17

Ohlsson, Birgitta  Stockholms kommun, plats 208

Pehrson, JohanÖrebro län, plats 197

Pilsäter, Karin Stockholms län, plats 27

Rojas, Mauricio Stockholms län, plats 4

Tysklind, Lars Västra Götalands läns västra, plats 68

Westerholm, Barbro Stockholms län, plats 84

Widman, Allan Malmö kommun, plats 93

Wigström, Cecilia  Göteborgs kommun, plats 263

Wikström, Cecilia Uppsala län, plats 251

Winbäck, Christer Västra Götalands läns östra, plats 130

Kristdemokraterna

Andersson, Yvonne  Östergötlands län, plats 11

von Arnold, Otto Skåne läns södra, plats 222

Attefall, Stefan Jönköpings län, plats 217

Davidson, Inger Stockholms län, plats 26

Eldensjö, Kjell ( Södermanlands län, plats 56

Enochson, Annelie  Göteborgs kommun, plats 227

Gustafsson, Holger Västra Götalands läns östra, plats 43

Gustafsson, Lars  Hallands län, plats 96

Henriksson, Emma Stockholms län, plats 24

Johnsson, Eva Västra Götalands läns östra, plats 130

Kihlström, Dan Värmlands län, plats 45

Lindén, Lars  Västernorrlands län, plats 309

Lindgren, Else-Marie Västra Götalands läns södra, plats 230

Oscarsson, Mikael Uppsala län, plats 215

Oskarsson, Irene  Jönköpings län, plats 253

Persson, Sven Gunnar  Örebro län, plats 268

Pethrus Engström, DésiréeStockholms kommun, plats 80,

Pålsson Ahlgren, Chatrine ( Kalmar län, plats 60

Runegrund, Rosita  Västra Götalands läns västra, plats 20

Sacrédeus, Lennart Dalarnas län, plats 164

Svensson, Alf Skåne läns norra och östra, plats 15

Svensson, Ingvar  Stockholms län, plats 82

Tjernberg, Gunilla  Västerbottens län, plats 109

Vänerlöv, Ingemar Västra Götalands läns norra, plats 193

Miljöpartiet

Andersson, Max Göteborgs kommun, plats 332

Bolund, Per Stockholms kommun, plats 281

Ceballos, Bodil Gävleborgs län, plats 167

Dingizian, Esabelle  Stockholms län, plats 284

Ehn, Tina Västra Götalands läns västra, plats 159

Ericson, Gunvor G Södermanlands län, plats 116

Eriksson, Peter Östergötlands län, plats 10

Holm, Ulf Skåne läns södra, plats 258

Johansson, Mikael Örebro län, plats 196

Kaplan, Mehmet Stockholms kommun, plats 280

Leander, Helena Uppsala län, plats 323

Lindholm, Jan Dalarnas län, plats 104

Nihlén, Thomas Västerbottens län, plats 168

Pertoft, Mats Stockholms län, plats 247

Rahm, Lage  Göteborgs kommun, plats 333

Rådberg, Peter Västra Götalands läns norra, plats 336

Svensson Smith, Karin Malmö kommun, plats 63

Valtersson, Mikaela ( Stockholms län, plats 174

Wetterstrand, Maria  Stockholms kommun, plats 172

Moderaterna

Andersson, Jan R Kalmar län, plats 150

Andersson, Magdalena Jönköpings län, plats 324

Anger, Staffan Västmanlands län, plats 271

Appelros, Staffan Malmö kommun, plats 122

Arkelsten, Sofia Stockholms kommun, plats 51

Asplund, Lena  Västernorrlands län, plats 346

Avsan, Anti Stockholms län, plats 248

Axén, Gunnar Östergötlands län, plats 30

Bengtson Skogsberg, Eva Kalmar län, plats 91

Bengtsson, Finn Östergötlands län, plats 33

Berg, Ulf Dalarnas län, plats 135

Bergheden, Sten Västra Götalands läns Östra, plats 194

Bergkvist, Anna Kronobergs län, plats 291

Bill, Per Uppsala län, plats 147

Blix, Gustav Stockholms kommun, plats 314

Bouveng, Helena  Jönköpings län, plats 326

Brodén, Anne Marie Hallands län, plats 126

Brännström, Katarina Kronobergs län, plats 254

Cederbratt, Mikael Västra Götalands läns norra, plats 337

Cederfelt, Margareta Stockholms kommun, plats 81

Elinderson, Lars  Västra Götalands läns östra, plats 101

Engblom, Annicka Blekinge län, plats 14

Engström, Hillevi Stockholms län, plats 145

Enström, Karin Stockholms län, plats 115

Ericson, Jan Västra Götalands läns södra, plats 339

Fahmi, Mahmood  Stockholms kommun, plats 206

Forslund, Patrik Dalarnas län, plats 134

Garstedt, Inge  Malmö kommun, plats 152

Gerdau, Mats Stockholms län, plats 285

Grönfeldt Bergman, Lisbeth Göteborgs kommun, plats 297

Gunnarsson, Rolf Dalarnas län, plats 23

Habsburg Douglas, Walburga Södermanlands län, plats 117

Hamilton, Björn Stockholms län, plats 176

Hammar Johnsson, Ann-Charlotte Skåne läns västra, plats 185

Hammarbergh, Krister Norrbottens län, plats 277

Hansson, Anders Skåne läns södra, plats 331

Hedquist, Lennart Uppsala län, plats 146

Hjälmered, Lars  Göteborgs kommun, plats 334

Holm, Christian  Värmlands län, plats 132

Jernbeck, Isabella Stockholms län, plats 283

Johansson, Bengt-Anders Jönköpings län, plats 288

Johansson, Mats Stockholms kommun, plats 242

Johnsson, Jeppe Blekinge län, plats 12

Jönsson, Christine Skåne läns södra, plats 295

Karlsson, Ulrika Uppsala län, plats 286

Khelili Dylami, Reza Stockholms kommun, plats 243

Kierkemann, Marianne  Hallands län, plats 157

Kinberg Batra, Anna Stockholms län, plats 210

Kjellberg, Bertil Västernorrlands län, plats 344

Kjellin, Margareta B  Gävleborgs län, plats 166

Kjellin, Margareta B  Stockholms kommun, plats 316

Lavesson, Olof Malmö kommun, plats 184

Leivik, Björn Västra Götalands läns norra, plats 301

Lennmarker, Göran Stockholms län, plats 25

Lilliehöök, Anna Stockholms kommun, plats 141

Lindblad, Göran Göteborgs kommun, plats 225

Lindblad, Lars Skåne läns södra, plats 186

Löfgren, Ulla Västerbottens län, plats 79

Löfsjögård, Malin Stockholms län, plats 282

Magnusson, Cecilia Göteborgs kommun, plats 226

Malmberg, Betty  Östergötlands län, plats 119

Montan, Göran  Skåne läns norra och östra, plats 94

Nilsson, Mats G Stockholms kommun, plats 279

Nilsson, Nils Oskar Stockholms län, plats 212

Nilsson, Rolf K Gotlands län, plats 35

Norlén, Andreas Östergötlands län, plats 149

Olsson, Kent Västra Götalands läns västra, plats 19

Persson, Sven Yngve  Skåne läns västra, plats 292

Pettersson, Göran Stockholms län, plats 249

Plass, Maria  Västra Götalands läns västra, plats 129

Polfjärd, Jessica Västmanlands län, plats 343

de Pourbaix Marietta Stockholms län, plats 83

Pålsson, Anne-Marie Skåne läns södra, plats 223

Pålsson, Margareta Skåne läns norra och östra, plats 40

René, Inger Västra Götalands läns västra, plats 18

Rivière, Helena Stockholms kommun, plats 317

Roszkowska Öberg, Eliza Stockholms län, plats 85

Rothenberg, Hans Göteborgs kommun, plats 299

Rådhström, Jan-Evert (Värmlands län, plats 46

Sander, Mats  Skåne läns västra, plats 330

Schulte, FredrikStockholms län, plats 321

Sigfrid, Karl Stockholms län, plats 320

Sjösten, Ulf  Västra Götalands läns södra, plats 231

Staxäng, Lars-Arne Västra Götalands läns västra, plats 158

Sundell, Ola  Jämtlands län, plats 239

Svantesson, Elisabeth  Örebro län, plats 341

von Sydow, Henrik Hallands län, plats 156

Thalén Finné, Ewa Skåne läns södra, plats 187

Thingwall, GöranStockholms län, plats 144

Tobé, Tomas  Gävleborgs län, plats 236

Wachtmeister, Peder Södermanlands län, plats 6

Wallmark, Hans  Skåne läns norra och östra, plats 95

Watz, Marianne Stockholms kommun, plats 110

Weibull Kornias, Marie Skåne läns västra, plats 329

Widegren, Cecilia Västra Götalands läns östra, plats 131

Wikström, Rune Stockholms län, plats 246

Öholm, Oskar Örebro län, plats 162

Socialdemokraterna

Abramsson, Karl Gustav Västerbottens län, plats 108

Adelsbo, Christer Skåne läns norra och östra, plats 65

Adolfsson Elgestam, Carina Kronobergs län, plats 219

Ahlberg, Ann-Christin  Västra Götalands läns södra, plats 267

Ahlin, Urban Västra Götalands läns östra, plats 71

Andersson, Phia Västra Götalands läns södra, plats 303

Andnor, BeritJämtlands län, plats 238

Arleklo, Ann Skåne läns västra, plats 328

Astudillo, Luciano Malmö kommun, plats 123

Axelsson, Christina Stockholms län, plats 55

Axelsson, Lennart Örebro län, plats 233

Baylan, Ibrahim Västerbottens län, plats 203

Berglind, Mats Uppsala län, plats 214

Bernhardsson, Bo Skåne läns södra, plats 125

Bjurling, Laila Södermanlands län, plats 28

Björck, Patrik  Västra Götalands läns östra, plats 161

Björkman, Jan Blekinge län, plats 1

Bodström, Thomas  Örebro län, plats 269

Bohlin, Sinikka Gävleborgs län, plats 76

Brandin, Claes-Göran Göteborgs kommun, plats 190

Bråkenhielm, Catharina Västra Götalands läns västra, plats 69

Bäckman, Roland Gävleborgs län, plats 77

Carlsson, Gunilla Göteborgs kommun, plats 262

Carlsson, Rose-Marie Malmö kommun, plats 92

Damberg, Mikael Stockholms län, plats 175

Eberstein, Susanne Västernorrlands län, plats 273

Eneroth, Tomas  Kronobergs län, plats 183

Engelhardt, Christer  Gotlands län, plats 34

Engle, Kerstin Skåne läns norra och östra, plats 38

Eriksson, Alf Hallands län, plats 66

Eriksson, BirgittaVästra Götalands läns västra, plats 99

Ernkrans, Matilda Örebro län, plats 304

Forslund, Kenneth GVästra Götalands läns västra, plats 98

Gabelic, Aleksander Östergötlands län, plats 148

Gille, Agneta Uppsala län, plats 250

Granberg, Lars U  Norrbottens län, plats 240

Granlund, Marie Malmö kommun, plats 37

Green, Monica ( Västra Götalands läns östra, plats 70

Gustafsson, Billy Östergötlands län, plats 32

Hagberg, ChristinSkåne läns västra, plats 256

Hagberg, Michael Södermanlands län, plats 8

Haglö, Kerstin Blekinge län, plats 13

Hellman, Jörgen Västra Götalands läns norra, plats 338

Helmersson-Olsson, Caroline Södermanlands län, plats 7

Hoff, HansHallands län, plats 67

Hultqvist, Peter Dalarnas län, plats 165

Hägg, CarinaJönköpings län, plats 216

Härstedt, Kent Skåne läns västra, plats 221

Högman, Berit  Värmlands län, plats 73

Israelsson, Margareta Västmanlands län, plats 198

Jakobsson, Leif Malmö kommun, plats 62

Jansson, Eva-Lena Örebro län, plats 340

Jarl Beck, Inger  Skåne läns södra, plats 294

Jeppsson, Peter Blekinge län, plats 36

Jeryd, Renée Västra Götalands läns norra, plats 192

Johansson, Ann-Kristine  Värmlands län, plats 21

Johansson, Lars  Göteborgs kommun, plats 260

Johansson, Morgan  Skåne läns södra, plats 155

Johansson, Ylva Skåne läns norra och östra, plats 16

Jonsson, Peter Västra Götalands läns norra, plats 265

Juholt, HåkanKalmar län, plats 90

Karlsson, Anders Skåne läns västra, plats 220

Karlsson, Sonia Östergötlands län, plats 9

Kerimo, Yilmaz Stockholms län, plats 114

Kvarnström, Kurt Dalarnas län, plats 49

Larsson, Jan-Olof  Västra Götalands läns västra, plats 42

Larsson, Lars Mejern Värmlands län, plats 102

Lilja, Lars Västerbottens län, plats 78

Liljevall, Désirée Kalmar län, plats 121

Lindestam, Åsa  Gävleborgs län, plats 136

Lindgren, SylviaStockholms kommun, plats 50

Ludvigsson, Anne Östergötlands län, plats 31

Lundberg, Agneta Västernorrlands län, plats 272

Lundh, Fredrik  Norrbottens län, plats 349

Löfstrand, Johan Östergötlands län, plats 59

Malmström, Louise  Östergötlands län, plats 58

Markström, Elisebeht Södermanlands län, plats 29

Moberg, Carina  Stockholms län, plats 53

Nilsson, Dan Kalmar län, plats 151

Nilsson, Jennie  Hallands län, plats 188

Nilsson, Pia  Västmanlands län, plats 270

Nordén, Marie  Jämtlands län, plats 275

Nuder, Pär Stockholms län, plats 52

Ohlsson, CarinaVästra Götalands läns östra, plats 100

Olander, Ronny Skåne läns södra, plats 124

Olovsson, Fredrik Södermanlands län, plats 87

Olsson, Hans Västra Götalands läns södra, plats 302

Omanovic, JasenkoVästernorrlands län, plats 347

Oskarsson, Christina Västra Götalands läns norra, plats 228

Pagrotsky, Leif Göteborgs kommun, plats 261

Palm, Veronica Stockholms kommun, plats 207

Papadopoulos, Nikos Stockholms kommun, plats 140

Persson, GöranSkåne läns norra och östra, plats 64

Persson, Margareta (Jönköpings län, plats 180

Petersson, Helene  Jönköpings län, plats 289

Pettersson, Helén i Västerbottens län, plats 204

Pettersson, Leif Norrbottens län, plats 313

Pettersson, Marina Värmlands län, plats 44

Pärssinen, Raimo Gävleborgs län, plats 107

Ringholm, Bosse  Stockholms kommun, plats 173

Runeson, Carin Dalarnas län, plats 105

Rådström, Britta Västerbottens län, plats 139
Sachet, Ameer Örebro län, plats 305

Sahlin, Mona Stockholms län, plats 5

Sandberg, Gunnar Jämtlands län, plats 274

Sonidsson, Eva Västernorrlands län, plats 345

Stenberg, HansVästernorrlands län, plats 237

Stenberg, MariaNorrbottens län, plats 276

Strand, Thomas  Jönköpings län, plats 325

Streijffert, Magdalena Hallands län, plats 189

Svedberg, Per  Gävleborgs län, plats 201

von Sydow, Björn  Stockholms län, plats 54

Särnblad, Anneli Dalarnas län, plats 74

Ternemar, Tommy  Värmlands län, plats 72

Thorell, Olle Västmanlands län, plats 342

Tingsgård, Tone Uppsala län, plats 179

Ulvskog, Marita  Dalarnas län, plats 48

Wahlström, Göte  Jönköpings län, plats 252

Waidelich, Tommy  Stockholms län, plats 112

Wegendal, Lars  Kronobergs län, plats 218

Vestlund, Börje  Stockholms kommun, plats 278

Wittgren-Ahl, Siw Göteborgs kommun, plats 224

Yazdanfar, Maryam Stockholms län, plats 211

Ygeman, Anders Stockholms kommun, plats 111

Zakrisson, KristinaNorrbottens län, plats 205

Zedell, Christina Stockholms län, plats 177

Åström, Karin Norrbottens län, plats 312

Örnfjäder, Krister Kalmar län, plats 61

Österberg, Sven-Erik Västmanlands län, plats 234

Östros, Thomas Uppsala län, plats 178

Vänsterpartiet

Andersson, Ulla  Gävleborgs län, plats 200

Berg, Marianne  Malmö kommun, plats 153

Björlund, Torbjörn Östergötlands län, plats 118

Brink, Josefin Stockholms län, plats 319

Dinamarca, Rossana Västra Götalands läns norra, plats 229

Engström, Marie  Värmlands län, plats 22

Frid, Egon Västra Götalands läns östra, plats 160

Holma, Siv  Norrbottens län, plats 241
Johansson, Wiwi-Anne Västra Götalands läns västra, plats 128
Johnson, Jacob Uppsala län, plats 287

Kakabaveh, Amineh Stockholms kommun, plats 245

Larsson, Kalle Stockholms kommun, plats 170

Linde, Hans Göteborgs kommun, plats 335

Linna, Elina  Södermanlands län, plats 57

Ohly, Lars Stockholms län, plats 113

Olofsson, Eva Göteborgs kommun, plats 298

Olsson, Lena Dalarnas län, plats 75

Olsson, LiseLotte Västerbottens län, plats 169

Pedersen, Peter Örebro län, plats 163

Persson, Kent  Västernorrlands län, plats 308
Wahlén, Gunilla Västmanlands län, plats 306

Åström, Alice Jönköpings län, plats 181

Regeringen

Lena Adelsohn-Liljeroth Kulturminister

Beatrice Ask Justitieminister

Carl Bildt Utrikesminister

Tobias Billström Migrationsminister

Jan Björklund Utbildningsminister

Ewa Björling Handelsminister

Anders Borg Finansminister

Andreas Carlgren Miljöminister

Gunilla Carlsson Biståndsminister

Eskil Erlandsson Jordbruksminister

Christina Husmark Pehrsson Socialförsäkringsminister

Göran Hägglund Socialminister

Maria Larsson Äldre-och folkhälsominister

Lars Leijonborg Högskole- och forskningsminister

Sven Otto Littorin Arbetsmarknadsminister

Cecilia Malmström EU-minister

Mats Odell kommun- och finansmarknadsminister

Maud Olofsson Näringsminister, vice statsminister

Fredrik Reinfeldt Statsminister

Nyamko Sabuni Integrations- och jämställdhetsminister

Sten Tolgfors Försvarsminister

Åsa Torstensson Infrastrukturminister

Peter PC Carlsson

Se även tidigare inlägg, brev till Reinfeldt, Enbart Ullenhag, Enbart Reflektion. Läs gärna Intressant. SvD

Enbart Ullenhag är ännu en beklaglig figur som inte lyckats stå upp för sina ideal. FRA-lagen är ett så mycket större bekymmer för de borgliga partierna än vad de kunnat ana. Att så flagrant bryta mot ideal skapar knappast förtroende och förtjänar det inte heller. Det gäller såväl Ullenhag som samtliga de borgliga partierna (liksom Socialdemokraterna och vänsterpartiet som i grunden är för).

Jag liksom många andra liberaler får svårt att gå till nästa val. Jag har tidigare varit medlem i Folkpartiet och även ställt upp som kandidat för FP i Kronoberg till EU-parlamentet. Att vara liberal är egentligen enkelt, men då kan man inte låta allt för mycket kohandel och kompromissande vara vägledande för sina val. Individens frihet går inte att kompromissa mot på så som gjorts när det gäller FRA-lagen.

Hanne Kjöller skrev häromdagen en underbart avslöjande ledare om Ullenhag. Han skrev 1999 en bok som heter "Myten om det liberala Sverige". Här tar han tillsammans med sin skribentkollega Anders Bergh upp spaning som bedrivs i Kuba.

"På Kuba läser säkerhetstjänsten alla e-postmeddelanden som kommer in eller går ut ur landet. Det låter absurt att det är praktiskt genomförbart, men det beror på att det bara finns en server i landet och på att mängden e-post som sänds från Kuba är tämligen liten. Nu är Kuba som bekant en kommunistdiktatur och Kubas skäl för att läsa folks privata e-postkorrespondens är knappast gångbara i en demokrati som Sverige."

Vidare skriver Hanne Kjöller "Men det gäller att vara på sin vakt, menar Ullenhag vidare, eftersom det nästan alltid går "att hitta goda och behjärtansvärda skäl för att staten ska kunna göra intrång i den personliga sfären"..."De små stegen mot Storebror ser dig-samhället leder faktiskt inte till något trevligt samhälle. Vi måste hela tiden vara vaksamma mot ytterligare steg och det är redan hög tid att ta ett antal steg tillbaka."

Detta skrev han 1999. Antingen har han ändrat uppfattning sedan dess eller också har han inte kunnat stå upp för sina ideal. Jag tror tyvärr att det är det sistnämnda. Han har låtit sin uppfattning stå tillbaks för partilinjen även om han ansett den som felaktig.

Han försvarar givetvis regeringens linje och i Sveriges Radio står han för en helt annan linjen än ovan.

Hans företrädare Johan Jakobsson tvingades till sist att avgå för att misstänkts vara inblandad i att känna till att det begicks avlyssning mot Socialdemokraterna inför valet, han friades i domstol. En piss i Mississippi emot vad FRA har att erbjuda i fel händer.

Själv kryssade jag Maria Carlshamre till Europaparlamentet och Hon avlyssnades av någon i FP enligt Expressen. Är allt detta tillfälligheter eller är det liberala parti som jag stött och trott på i själva verket ett kontrollparti? Jag har svårt att tro det samtidigt finns det i närtid minst tre exempel på då man förespråkat och i två fall även tillämpat det.

För er som inte har en liberal ådra kanske det inte ter sig så märkligt. Ni kanske även tycker att "Den som inte har något att dölja har inget att frukta!". Men individens frihet är oförenlig med att utan misstanke bli avlyssnad. I Maria Carlshamres fall fanns det en misstanke men det var ett fall för Polisen och definitivt inte för ett politiskt parti. Allra minst för ett (tidigare) liberalt parti som Folkpartiet. (Hon blev senare en villkorlig dom för bokföringsbrott). Det ger inte Folkpartiet rätt att avlyssna hennes korrespondens.

Att felaktigheter kommer fram är naturligtvis bra. I Marias fall fanns kanske förmildrande omständigheter (läs om henne så framställs det) men oavsett så rättfärdigas inte ett spioneri.

IB-affären som Jan Guillou och Peter Bratt fick fängelse för att de avslöjade rörde just avlyssning och kartläggning av politiskt oliktänkande. Socialdemokraterna skakades av denna historia och av detta borde politikerna ha lärt sig att inte gå ytterligare några steg längre. Principen bakom FRA-lagen är något som det finns en bred enighet bakom i samtliga de politiska partierna utom Miljöpartiet.

Idag kunde vi också ta del av hur Sverigedemokraterna SD går fram i opinionsmätningarna. Delvis är det missnöjesröster och delvis är det vad SD i grunden står för, nämligen rasism. Givetvis kommer detta parti nu att plocka upp missnöjet och se till att de ställer sig för en individuell frihet och vara emot FRA-lagen. Det har ännu inte skett men det känns givet att det händer.

Björklund, Hägglund, Olofsson och Reinfeldt jag hoppas att NI har övervägt och tänkt på konsekvenserna av att spela SD i händerna på det sätt ni nu gör. Som liberal kan jag inte ens beklaga den oförmåga som våra valda politiker har uppvisats. Jag skäms!

Det är aldrig för sent att ge upp. Inte ens om man sprungit ett Maratonlopp och är 100 meter från mål. Har man gjort fel och röstat igenom en lag som inte är förenlig med en demokrati ja då finns det enbart en väg framåt. Det är ett steg tillbaks. I ett öppet brev till Reinfeldt frågade jag om han var mogen att tänka om och baka nu när han kommit till vägs ände. Det återstår att se men än råder prestigen.

Enbart en enda borglig riksdagspolitiker stod emot och följde sin övertygelse och sin liberala uppfattning, Camilla Lindberg, och röstade nej. Det är heder!!!

Flera andra har yvats och visat brösttoner men när det gällde så vek en ner sin röst, någon blev utkvitterad och andra röstade för. Att flera idag våndas för nästa val och vill göra bot och bättring är

naturligtvis bra, men de stod inte upp när det gällde och det kommer jag att minnas. Liksom många med mig.

Nu har piskorna yrt, Reinfeldt har visat sin regeringsduglighet och fått alla i alliansen att baka upp ett förslag till en lag som man som liberal enbart kan ta avstånd ifrån.

Nu är det dags för partisekreterarna (då tänker jag inte på Ulvskog) som Ullenhag att plocka fram sina ideal och sin nio år gamla bok. Det du Erik Ullenhag förfasade dig över i Kuba är en västanfläkt mot den lag och den övervakning du nu varit med och se till att den kommer till stånd. Framkomsten var på intet sätt självklar, synd bara att förståndet tappade sitt fotfäste.

Även om man kan se behoven, så kan inte alla metoder rättfärdigas, varken FRA-lagen , Guantanamobasen eller den Israeliska muren genom ockuperat land.

Om inte liberaler står upp för individens fri och rättigheter, vilka ska då göra det?

Peter PC Carlsson

Enbart hemligheter som ej kommer fram förblir hemliga. Hur mycket hemligheter bär just du på? Har du saker du gjort som du vill ska förbli hemliga, drömmar du drömt och drömmer som du enbart vill ska vara dina. Brott du begått som du inte vill skall komma fram. Hemligheter. Bedragit din partner, eller velat göra det, saker du vill skall förbli din hemlighet.

Enbart det som inte kommer fram kan vara hemligt. Ibland avundas jag katolikerna. Till den katolska prästen kan man gå med sina hemligheter och både veta att det förblir hemligt och att man också får syndernas förlåtelse. För oss som har hemligheter finns det också någon typ av förlåtelse om det skulle komma fram. Den Lutherska kyrkan kan visst erbjuda en tröst och en samtalspartner som inte kommer att röja vem vi är. Liksom en journalist är bunden till tystnadsplikten. Men skillnaden är att den katolske prästen kan ge dig syndernas förlåtelse.

Vissa klarar att leva med hemligheter andra gör det inte. Själv vet jag inte vilka hemligheter jag skulle kunna leva med utan att det märks? Medan andra går i graven med sina.

Kan man ha hemligheter i ett förhållande? Vilka i så fall? Eller ger man upp sitt egna privatliv när man blir ett par? Jag tror dels att det är svårt att ha en del hemligheter över tiden för sin partner och dels tror jag att det är nödvändigt att bibehålla ett eget privat liv. Även om man lever tillsammans med någon. Frågan är bara vilka hemligheter som är ok att behålla för sig själv. Kanske finns det hemligheter som är nödvändiga att hålla inom sig själv.

Ibland funderar jag på detta och kan aldrig riktigt bestämma mig för vad jag anser rent generellt. Tror inte att det går. Åtminstone inte för mig.

Om den ena i ett par varit otrogen ett antal gånger, med några personer, varav en ett flertal gånger. Ska man då berätta detta? Spelar det någon roll om personen i fråga har gjort ett val och bestämt sig för att vilja gå tillbaks till sin partner? Spelar det någon roll hur personen ser på den fortsatta framtiden? Jag tror det. Visst är det skillnad om otroheten, och det svek det uppfattas som, fortsätter. För mig är det en väsentlig skillnad. Misstag kan vi alla göra, att upprepa dem är värre, att göra dem om och om igen kräver egentligen att vi funderar på om vår egen moral är förenliga med den vi lever tillsammans med.

Jag har inga invändningar mot de par som sagt sig vilja leva tillsammans men i ett fritt förhållande. Ett förhållande som ger dem tillåtelse att vara tillsammans med andra. Var och en må göra vad den vill så länge det inte skadar någon annan. Betyder det då att det är fritt fram att göra vad vi vill så länge det inte skadar någon annan? I många fall gäller det då att det inte kommer fram, att det ej blir känt. Kan vi utgå från att en liten affär vid sidan inte blir känd? Ja om det är så och vi skyddar oss har då inte vår partner kommit till skada? Beror det inte också på hur vi själva uppfattar oss och vårt förhållande?

Att leva tillsammans är svårt, men att leva tillsammans och samtidigt leva med andra tror jag för egen del är än svårare. Åtminstone om vi inte skall riskera att skada och såra någon, framförallt dem vi älskar.

Att älska är lätt, att känna sig älskad och uppskattad är svårare. Svårast av allt är nog ändå att leva och vara så att både vi själva och våra kära mår bra.

Peter PC Carlsson

Läs också (intressant.se)

Enbart centralt är det hur vi väljer att leva våra liv. En av mina bästa vänner har genomlidit en kris. En kris som ännu inte är över. Och jag som trodde att det var jag som mådde dåligt, att det var jag som skulle få stöd av min vän. Livet ger så ofta oväntade vändningar. Min stabile vän som alltid funnits och som alltid varit svår att undvika när jag själv haft mina kriser. När jag nu senast hade det för ett halvår sedan så följde han bara halvhjärtat upp. Idag förstår jag varför. Men just då och fram till för ett par dagar sedan så har jag haft ett egoistiskt perspektiv. Ett perspektiv som gjort att jag känt mig övergiven.

I själva verket är det jag som inte givit min vän den uppmärksamhet som förtjänats. Det är lätt att känna sig förorättad, försummad och lite övergiven. Lätt att ta till det egna tunga artilleriet av att känna sig ensam och att börja tycka synd om sig själv.

Som så ofta visar sig livet innehålla okända vändningar. Visst mådde jag lite dåligt men min vän hade en riktig kris. Och jag märkte inget.

Mellan tro och het finns just ordet het. Att bibehålla sin trohet tror jag handlar om en förmåga att vara konsekvent och tillfreds med sig själv. Jag kan inte säga att jag är tillfreds med mig själv men däremot rätt konsekvent. Att bibehålla sin trohet handlar mycket om att behålla sin förmåga att vara bestämd.

Hur lätt är det inte att falla, att bli smickrad och njuta av bekräftelsen i att bli betraktad som het? Frestelsen är stor och finns där var dag. Hur vi lever med våra partner avgör hur viktigt det är att bibehålla vår egen tro på vårt förhållande, men också att undvika att utsätta vår partner för tvivel och tro på vår fortsatta relation.

Min vän, blev satt på prov. Partnern är het och det ena ledde till det andra. Nu står deras tro på spel. Kan de åter bygga upp en tro på den gemensamma samtiden och framtiden?

Vi tar ständigt steg som vi inte riktigt vet vart de leder. Vår förmåga och möjlighet att bibehålla vår tro på den vi lever ihop med är central för att vi skall må bra.

Vet inte just nu hur jag skall agera, på vilket sätt jag skall vara ett stöd för min vän. Även partnern är en vän och jag vet inte annat än att stödja deras ansträngningar att finna en fortsatt framtid tillsammans.

Att leva i tro när man är het försvårar att leva i trohet.

Peter PC Carlsson

Kolla gärna Intressant

Enbart indignerad och chockad var vad pudelparet blev. Det är ett par år sedan nu, jag och min flickvän var på semester. Sittandes på ett kaffe tog vi varsin öl och en macka. Solen stod fortfarande högt på himlen. Värmen var påtaglig och vi njöt av både den och den kalla drycken. Vi hade nog suttit där i närmare en halvtimme, tittat på folk som vandrade förbi, pratat lite med varandra och genom solglasen läst våra böcker.

Det var då de kom, två vildhundar, en tik som löpte och en flåsande kåt hanhund efter sig. Runt, runt borden sprang de. Hanhunden med hög svanföring och tungan hängande till marken, ögonen stod nästan ut. Tiken med svansen mellan benen för att han inte så lätt skulle kunna ta henne. Men så plötsligt stannade hon och vek undan svansen. Vi satt på första parkett och fick se en liveshow utspelas gång på gång. Ett så intensivt juckande att en porrfilm måste spelas upp med femtiogångers hastighet för att få in samma rytm.

Så avbröt de sprang några steg och satte igång igen. Gång på gång om och om igen. Hanhunden med allt längre tunga och allt mer flåsande. Tiken satte sig ibland för att han inte skulle komma åt, åtminstone inte bakifrån. Det hindrade ju inte att han hoppade upp och juckade på hennes huvud. Runt om det älskande hundparet satt vi vid våra bord och här och där hördes små generade fniss och ett och annat skratt.

När showen hade pågått i en kvart så var det dags för lite nya ingredienser. Ett välklätt par kom trippandes längst trottoaren, de stannade lite här och var och beskådade de senaste accessoarerna, kläderna och skorna i skyltfönstren de gick förbi. I ett koppel höll manen en välfriserad pudeltik. Med nosen högt följde hon efter husse och matte. Precis framför oss stannade de och fick uppenbarligen syn på något riktigt fint i ett av skyltfönstren för de blev ståendes och samspråkade med gester om vad de såg.

Under tiden hade tiken tröttnat, hon hade precis avklarat ännu ett nummer och satt nu med rumpan in mot en trädstam och flåsade. Men hanhunden var inte klar, hans ögon var nu verkligen på väg ut och det droppade från hans kön som hängde, eller snarare stod rakt ut. När hans första kavaljer inte längre var med på noterna så vände han nosen mot den välfriserade pudeln. Han sprang dit nosade och slickade henne lite mellan benen och lät henne göra samma med honom. Paret stod fortfarande obekymrat och diskuterade mode.

Efter denna lite snabba introduktion av varandra så satte vildhunden och pudeln igång. Det gick undan och med frambenen hårt klamrande om ryggen på pudeln såg vår kåta lilla underhållare saligt lycklig ut. Pudeln verkade också riktigt lycklig. Detta pågick under några minuter innan de var klara, innan showen var fullbordad. Troligen var det publikens allt mer högljuda fnittrande och skrattande som fick paret att reagera. Det gick helt enkelt inte att hålla sig för skratt. Bilden av det vackra paret som diskuterade det senaste modet medan deras söta lilla pudel fick världens påsättning av en riktigt kåt byracka var bara för mycket för oss. Så när skrattet ljöd allt högre vände paret sig om.

Nu blev det om möjligt ännu roligare. Mannen hoppade en meter upp i luften och tog samtidigt ett steg bakåt. Hans min var obetalbar, indignationen och förvåningen blandades med fasa. Så några små viftningar med handen och ett schaaas. Men hundarna ville fortsätta och det tog dem ett litet tag att sära de älskande åt. Till slut lyftens den kladdiga lilla pudeln upp i modefamnen och paret kunde fly platsen. Hanhunden verkade nu ganska nöjd med fortsatte genast över till tiken som nu åter blivit sugen på en fortsättning. Men den fortsättningen fick vi inte se för nu rusade de vidare till andra kaféer.

Kvar satt vi och torkade våra tårar. Det rådde ett glatt samförstånd på kaféet och vi lugnade ner våra skrattmuskler med ytterligare en pilsner.

Visst är det skönt med semester. Riktigt skönt och underhållande också, åtminstone i Grekland.

Peter PC Carlsson

Läs gärna (intressant.se)

Enbart ynkligt är var jag kan känna när jag ser en del brister i vårt samhälle. För ca ett halvt år sedan sände min husläkare remis till Kardelologen på Södersjukhuset. Ett av Sveriges största och modernaste sjukhus. Anledningen var att mitt hjärta ofta slår fel, kommer ur rytm, slår dubbelslag och ibland skenar iväg.

Själv är jag inte orolig för detta då jag sätter det i samband med att min kropp mins hur det var när jag var stressad för åtta år sedan. Nu är jag inte stressad mentalt men min kropp reagerar fortfarande på stressade situationer som den känner igen från det året då jag blev sjuk. Men för att vara säkra på att det inte var något farligt så fick jag en remis till Kardeologen (hjärtspecialist). Efter ett par månader frågade min husläkare om jag fått någon tid. När mitt svar då var nej så tog hon kontakt och påminde. Nu har ytterligare månader förflutit och jag har inte ens fått en tid för besök.

Kanske ska man tolka det som att rutinerna för att ta emot remiser för hjärtåkommor inte fungera på SöS? Det vore i så fall allvarligt. Eller ska man tolka det som att jag som lite överviktig man strax över fyrtio inte är en målgrupp man behöver bry sig om? Trist för mig i så fall. Kanske är det så att man har så mycket att göra att man helt enkelt inte ens hunnit boka in en tid med mig under ett halvår? Det är i så fall riktigt allvarligt.

Nå i vilket fall som så har jag inte fått svar. En arbetskollega gav mig telefonnumret till Stockholm Heart Center, hon sa att du har en kvart på dig att ringa innan de stänger för idag. Jag lyfte luren, fick prata med en sköterska som ställde en del frågor och sedan med bekymrad röst sa. "Ja nu är det ju så att vi har nog tyvärr inga tider förrän om en månad, ja om du inte kan komma redan nästa vecka förståss!". Det kunde jag. Dagen efter hade jag ett brev med en tid hos Kardeologen på Stockholm Heart Center.

Självklart är jag glad för detta, men det gör mig riktigt konfunderad. Hur kan den offentliga vården som vi alla finansiera ha sådana administrativa problem. Något är i grunden fel. Skulle det nu vara så att man inte hinner undersöka personer som fått remis av sin läkare på ett halvår så borde man ju åtminstone tala om var man kan få vård.

Det känns faktiskt lite ynkligt att det inte fungerar. Ska vi ha en offentlig sjukvård för alla så är det ju av yttersta vikt att den fungerar. Annars kommer privata alternativ att ta över och vi kommer att tycka att det är bra.

Det är egentligen inte sjukvården jag har synpunkter på utan på sjukvårdsadministrationen. Nog är det lite ynkligt att inte ens få svar, än mindre tid och minst av allt ett besök.

Tur att det finns alternativ.

Peter PC Carlsson

Läs (intressant.se)

Enbart nostalgisk kan jag känna mig när jag minns tillbaks på ett av mina första jobb. Som 19 åring jobbade jag ett tag på ett hem för utvecklingsstörda. En av de personer som jag fortfarande snart 25 år senare mins med stor värme är Folke. Han bodde inte i det hus där jag jobbade men vi stötte ofta på varandra ute på gården och vi gillade varandra. I vart fall gillade jag honom och han brukade passa på att utnyttja att jag gjorde det.

Folke var en kutryggig liten gubbe på strax över 60 år som hade ett stort, nej enormt, intresse för små skruvar, muttrar, sladdar, mojänger och mackapärer. Det fanns inte en gång som vi stötte på varandra utan att han frågade mig med, djup långsam och lite släpig röst: "Peter, Peter, Peter har, har, har, har du någon skruv till mig?  Har, du, har du någon skruv, någon skruv till mig, har du det, har du det?"

I början hade jag aldrig några skruvar till Folke, men efter ett tag brukade jag ha med mig diverse gamla skruvar, muttrar, gamla tändstift och pricken över i var nog den gång jag tog med mig en gammal utbränd generator. Folke blev så underbart glad. Det var som små barn på julafton. Längtan efter en present som äntligen skulle komma. Så kom den och förväntan när paketen öppnades, tindrande ögon och oförställbar glädje. Folke fick inte sina mojänger inslagna av mig, men hans glädje var så underbar och total för varje liten mutter, varje liten krökt och rostig spik.

Varje gång han fick något av mig så sa han samma sak, och alltid med både samma förvåning och glädje: "Får jag den Peter, får jag den?"

En dag ville han att jag skulle följa med honom in i hans rum. Stolt öppnade han något av sina skåp och plockade fram diverse små grejer. En efter en tog han fram dem och berättade stappligt vad det var och av vem han fått den. Han mindes betydligt bättre än jag vad han fått av mig. Och utan omsvepp berättade han om hur han klippt av några kablar från en bil, och var han gjort det. Folke brukade gå runt i samhället och tog med sig en liten avbitartång. En dag var han nere i samhället där mina föräldrar har ett hyreshus. Där klippte han av tio centimeter av en elsladd som gick till en motorvärmare. Lyckligtvis var inte kontakten i så han fick ingen stöt.

Folke var för det mesta lycklig, åtminstone när han fick håla på med sina grejer. Så gärna visade han och berättade om dem. Att de var trasiga, krokiga och rostiga spelade ingen som helst roll. Kanske var det därför jag blev så enormt förvånad den dag jag fick höra att personalen hade tagit alla hans grejer och förbjudit honom att skaffa fler. Än idag kan jag inte riktigt förstå varför.

Detta var en sorg för Folke, alla hans små skruvar, muttrar, mojänger och mackapärer var nu borta och ett förbjudet glädjeämne för honom. Det var inte längre samma Folke som jag möte, han var mera tyst, mera inbunden och inte alls lika glad.

Tidigare när jag möte honom ute kunde han i ren glädje känna sig tvungen att avbryta och göra något helt annat. Ni vet som två hankatter som slåss, plötsligt sätter de sig ner bredvid varandra och börjar att tvätta pälsen, sen fortsätter de att slåss. Folke kunde mitt i ett engagerat samtal om sina muttrar plötsligt känna behovet av att köra ner bägge händerna djupt i sina gabardinbyxor och leka med snoppen. Den bollade han från hand till hand samtidigt som han räckte ut tungan och med spottande ljud körde bil.

Sen fortsatte han sin berättelse. Men efter att skruvarna var borta fanns inte samma intensitet kvar. Han var berövad en del av det som var viktigt för honom. Så ung och rebelliskt som jag var så ökade jag genast på mitt förråd av saker jag tog med till Folke. Kanske var det därför som den gamla generatorn, den trasiga bensinpumpen de utslitna bromsklossarna blev så tacksamt mottagna av Folke. Den glädje jag såg i hans ögon var viktigare än de tillsägelse som jag fick för att jag fortsatte att ge honom grejer när det bestämts att han inga skulle ha.

Folke är fortfarande en av de finaste och varmaste människor som jag har mött. Det fanns så mycket värme, så mycket kärlek och glädje i denna lilla farbror. Om du fortfarande levt Folke skulle jag gärna gett dig ett gäng gamla datordelar som jag nu har i överflöd.

Ibland tänker jag på hur viktigt det är att vi inte förlorar vår förmåga att se vad som är viktigt. För Folke var dessa mojänger viktiga, för mig var hans glädje viktigare än regler. Vad som var viktigt med reglerna och att frånta honom glädjen vet jag inte.

Enbart varma minne av Folke. Jag sänder dig en tanke och en rostig mutter.

Kram

Peter PC Carlsson

Kolla gärna (intressant.se)

Enbart öppet brev till Reinfeldt. Jag fick ett snabbt färdigskrivet svar på mitt öppna brev. Redan efter tio minuter kom ett redan färdigskrivet brev. Ni finner det under kommentarer i mitt förra inlägg.

Jag sände då mitt öppna mail på nytt med följande tillägg.
....

Jag sände tidigare under dagen ett brev till Statsministern och fick ett färdigskrivet svar från Hans Wallmark. Jag är tacksam för detta snabba svar, men det var inte om FRA-lagen som mitt öppna brev handlade.

Brevet handlade om prestige och förmåga att ta ett steg tillbaka. För att slippa leta bifogar jag brevet på nytt.

Ser fram emot ett svar.

Vänligen

Peter PC Carlsson
 
Läs gärna Intressant.se

Enbart öppet brev till Fredrik Reinfeldt

Att ge upp är också en utväg. Ibland kommer man till vägs ände och då finns det inget annat val än att ge upp, att vända om. Jag mins en berättelse av en Värmlänning jag jobbade med. Han sa på härligt bred värmländska. "Om man kommer fram till randen av ett stup då finns det enbart en vägg framåt och det är ett steg tillbaka."

Jag funderade på den länge och ju mer jag funderade desto djupare innebörd fick den för mig. Efter att tidigare varit en typisk Typ-A människa. Jag hade även ett ordspråk som jag levde efter "ingenting är omöjligt, det omöjliga tar bara lite längre tid!" Möjligen är det sant att inget är omöjligt och att det bara tar lite längre tid. Det är ju svårt att motbevisa. Men det är också sant att det finns massor som är omöjligt för oss just nu! Jag kan inte gå på händer, det är omöjligt för mig just nu, men jag skulle naturligtvis kunna lära mig. Jag kan inte heller flyga, kanske skulle jag kunna lära mig det också. Fast det är ju förståss mer tveksamt med tanke på att ingen människa hittills lyckats flyga (utan hjälpmedel alltså).

Nå, ibland kommer man till slutet av en väg, vi kommer fram till ett stup. Det är då det enbart finns en väg framåt och det är ett steg tillbaks. Självklart kan vi ta ett steg rakt fram ut över stupet och störta ner i avgrunden. Inte särskilt smart, men visst skulle vi kunna det.

Att vi under våra liv och genom våra val gång på gång gör fel är i sig inget konstigt. Det märkliga är att en del inte tycks lära sig att ibland måste man ge upp, man måste släppa taget, bita i det sura äpplet och erkänna att man hade fel. Jag gjorde fel!

Inte skulle du Fredrik Reinfeldt drivit på FRA-lagen på samma sätt idag om du haft möjlighet att göra om. Nej självklart inte, för skulle du det hade du antingen varit en fanatiker eller rent ut sagt korkad. Jag uppfattar varken dig eller Tomas Bodström, som tog initiativet till lagen, som korkade eller fanatiska. Nej det är helt enkelt en missbedömning, om inte av annat så av den allmänna opinionen.

För min personliga del ser jag med spänning fram emot fortsättningen om du Reinfeldt är en modern politiker eller om du är makthungrig och prestigefylld. Så Fredrik, hur är det? Har du möjlighet att vända vid mållinjen i höst när justeringar av lagen skall upp på nytt? Har du förmåga att släppa på den politiska prestigen och ställa dig framför kameran och säga "Vi gjorde fel!". För att det blev fel är det ju knappast någon som skulle motsäga sig. Även om man anser att just denna lagens varje kommatecken är perfekt så har ju motståndet mot den inte varit vad just företrädarna önskade.

Står man på randen vid ett stup, finns det enbart en väg framåt och det är ett steg tillbaks. Alternativet är ett steg ut över kanten. Det krävs kurage för att ge upp, för att vända om, för att erkänna att man begått misstag. Jag hoppas fortfarande att du Fredrik har det, att du ser att det är bättre att göra halt och helt om. Fundera på nytt, förankra och återkom.

Mitt nya ordspråk är "Det är aldrig för sent att ge upp!" Även om man har levt hela sitt liv på just ett vis finns det alltid en möjlighet att ändra sig. En maratonlöpare som håller på att få hjärtinfarkt och har hundra meter kvar kan fortfarande välja att ge upp. Det är ingen svaghet det är ett tecken på styrka och på förnuft.

Min fortsatta tro på dig som modern politiker Fredrik avgör du själv. Enbart du. Det är dit val som avgör vårt val nästa gång.

Peter PC Carlsson

Brevet är sänt till statsministern, svaret kommer att läggas upp här.
Läs gärna (Intressant)